Förra året serverades det i genomsnitt 3,5 miljoner luncher per dag i Sverige enligt Delfi Marknadspartner. Hur är då lunchmaten?

HN bestämde sig för att testa sju restauranger i centrala Falkenberg under en och samma dag genom att skicka lunchmat på analys. Vi har tittat på protein, fett och kolhydrater, det vill säga de näringsämnen som ger energi (kalorier) i maten.

Vi har också tittat på hur stor andel av måltidens kalorier som består av fett. Enligt de nordiska näringsrekommendationerna bör max 30 procent av kalorierna komma från fett. HN:s test visar att sex av sju restauranger serverar för fet mat den testade dagen. Allra mest fett hade Skafferi Etts höstgryta med grönsaker och fetaostsås.

– I grunden är det en bra rätt men de har dränkt den i fett tyvärr. Fetaostsåsen gör säkert sitt till att den hamnar högst på fettinnehållet, säger Heléne Bertéus Forslund, legitimerad dietist och medicine doktor vid Göteborgs universitet.

Hon h ar analyserat provsvaren som HN fått från laboratoriegruppen Eurofins. En förklaring till det höga fettinnehållet kan också vara att restaurangen tillsatt olja på grönsakerna. Testet visar inte om fettet är omättat eller mättat.

– Olja är bra fett men det är fortfarande för mycket fett. Det är synd att maten är så fet på grund av tillbehören. En höstgryta med potatis skulle kunna vara jättebra mat.

Människan behöver äta fett men problemet är att vi lätt äter för mycket och fel sorts fett. Eftersom vi rör oss alltför lite i dag klarar vi inte av att göra oss av med alla kalorier utan lagrar dem i kroppen i stället. Enligt HN:s test var köttkorven från IC-lunch näst fetast.

– Det blir en fet maträtt för att korven i sig är fet. Alternativet är att laga med en mager korv. Även om man hade lagt till grönsaker så hade det blivit en rätt fet maträtt, säger Heléne Bertéus Forslund.

Köttfärslimpan från Hamnkrogen placerade sig som tredje fetast mat.

– Köttfärslimpa behöver inte bli så fet egentligen. Det beror lite på hur man gör såsen och hur mycket fett man har haft vid tillagningen. Men den hamnade högt också.

Också Brasseriets gräddstuvade lever hamnar rätt högt upp på listan.

– Det skulle gå att få den magrare genom gräddmjölk och det behövs grönsaker i maten.

Bratts thaigryta och Grands jägarbiff ligger båda också över det rekommenderade gränsvärdet för fett men är enligt Heléne Bertéus Forslund ändå okej om de serveras med grönsaker till maten.

– Thaigrytan blir fetare på grund av att kokosmjölk är så pass fett. Om man snålat med kokosmjölk hade den hamnat riktigt bra.

Allra bäst klarade sig Royal Thais fläskfilé med ris.

– Det är en ganska mager rätt eftersom den innehåller sky. Den är bäst sammansatt men där behöver man plussa på lite grann med ytterligare grönsaker.

Hur ser du på att sex av sju testade lunchrätter ligger över gränsvärden för fett?

– Det är ganska typiskt för den svenska lunchmaten. Jag hoppas att fler lunchrestauranger ska nyckelhålscertifiera sig och servera en nyckehålsmärkt rätt varje dag. Det är ett sätt att hjälpa gästen att göra bra val.

Tror du att resultat et hade sett annorlunda ut om vi valt en annan dag?

– Nej, inte på det stora hela. En del restauranger har alternativ som inte är fullt så feta men det hjälper inte om gästen inte får veta det.

Heléne Berteus Forslund konstaterar också att för att få samtliga testade rätter välbalanserade är det nödvändigt att ta extra grönsaker – bra att tänka på för den grönsaksskygge alltså:

– Rent generellt brukar inte grönsaker i maträtterna räcka utan man måste komplettera från salladsbordet.