Till sist blev hon trodd och får stanna
Relaterat
Det framgår av Migrationsverkets resonemang i det nya beslutet, där man också ser risken för förföljelse i hemlandet Iran som överhängande.
Som vi kunde berätta på onsdagen så har det uppmärksammade fallet med Shohreh Eilbeig och hennes son Arvin till sist (efter åtta år) slutat med att de förklaras som flyktingar och får stanna i Sverige och Falkenberg. Motiveringarna, som HN nu kunnat ta del av, innebär en fullständig omsvängning.
Tidigare, när Migrationsverket och dåvarande Utlänningsnämnden avslog hennes asylansökningar, ifrågasattes hennes trovärdighet: Hade hon verkligen fått sin son i en utomäktenskaplig förbindelse med en gift iransk man, som hon numera saknar kontakt med?
Migrationsverket och dåvarande Utlänningsnämnden ifrågasatte dessa uppgifter.
Men nu väljer Migrationsverket istället att tro på henne, bland annat på grund av de dokument och intyg om sitt civilstånd som hon tagit fram från Iran. Migrationsverket skriver, med en byråkratiskt snirklig formulering: ”Inför härvarande prövning får Shohreh vid en sammantagen bedömning av vad som framkommit i ärendet anses gjort sannolikt att hon är en ogift kvinna med en utomäktenskaplig son.”
Och i fortsättningen av det nya beslutet gör Migrationsverket följande tydliga bedömning av läget i Iran:
”Migrationsverket finner att det Shohreh anfört att hon och Arvin fruktar vid ett återvändande stöds av vad som idag är känt för Migrationsverket om förhållandena för kvinnor som haft utomäktenskapliga relationer i Iran. Av tillgänglig landinformation framgår att stening fortfarande brukas som avrättningsform för bland annat kvinnor som begått äktenskapsbrott. Ogifta kvinnor som haft ett förhållande med en gift man riskerar spöstraff, social utfrysning samt i vissa fall även dödsstraff. Sammantaget bedömer Migrationsverket att det som Shohreh och Arvin riskerar att utsättas för vid ett återvändande är av sådan art och omfattning att de utgör förföljelse i utlänningslagens mening och får anses ha sin grund i Shohrehs kön.
Med hänsyn till vad som anförts ovan får Shohreh anses ha gjort sannolikt att hon känner en välgrundad fruktan för förföljelse enligt 4 kap 1 § utlänningslagen och Shohreh och hennes son Arvin beviljas därför uppehållstillstånd i Sverige. Tillstånden ska vara permanenta.”
Slutligen trodd, alltså.
Tipsa oss!
