I Ullared ska det vara sillbullar och i Vessige gillar de kalvdans
Relaterat
Fakta
Maten kostar i snitt 37 kronor per dygn
Genomsnittskostnaden för råvarorna till mat för ett dygn inom äldreomsorgen i Falkenberg är 37 kronor.
Genomsnittskostnaden för råvaror till en lunch hamnar på 13, 14 kronor.
Den mat som serveras av hemtjänsten forslas med bil till brukarna. Maten tillagas på Solhaga för dem som bor i centralorten. Mat som distribueras via hemtjänsten lagas även på Björkhaga i Slöinge, Älvgården i Vessigebro, Furugården i Ullared och på Ätranhemmet i Ätran.
I snitt levereras sammanlagt cirka 325 portioner per dag.
Tips till anhöriga
När det är svårt att få en äldre anhörig att äta finns det några knep som gör att näringsinnehållet i maten ökar:
Gör gröt på standardmjölk istället för vatten
Näringsberika maten med smör och olja
En delikatessyoughurt är ett bra och lättsmält mellanmål
Det finns färdiga pannkakor att köpa
Artikelserie
- Vårt dagliga bröd
- Vårt dagliga bröd
- Margareta har lagat skolmat i över 30 år 2010-03-26
- Matlagning är roligt om man kan det 2010-03-23
- För dyrt med vidareutveckling 2010-03-23
- I skolornas matråd får alla tycka till 2010-03-10
- Smaken avgör - inte närings-innehållet 2010-03-04
- Få elever känner till tallriksmodellen 2010-03-04
- Dietisten: Ingen ska behöva äta lunch före elva 2010-03-02
- Test av skolkök 2010-03-02
- Falkenberg långt från ekomålet 2010-02-17
- Finns det ett värde i närodlat? 2010-02-12
- Vilka krav ställs på mat man köper till skolan? 2010-02-10
- Oppositionen vill ha kvar köken 2010-01-30
- Gemensam organisation för mat i skola och äldreomsorg? 2010-02-02
- Det lutar åt färre kök 2010-01-29
- Skolmaten smakade bättre än den såg ut 2010-01-28
- Facket: Tufft, tungt och ont om tid 2010-01-22
- Alla vet vad som ska göras i Apelskolans kök 2010-01-22
- Föräldrarna i Morup vill ha kokerskan kvar 2010-01-19
- Lunchmaten är ett viktigt inslag i förskolans pedagogik 2010-01-19
- Var ska skolmaten lagas i framtiden? 2010-01-13
- Här lagas mat för gammal och ung 2009-12-15
- Mat från alla sorters kök vid samma bord 2009-12-14
- Lunchlådan gör att vi tar kortare rast 2009-12-08
- Uteluncher blir allt dyrare 2009-12-07
- Sex av sju matställen serverar för fet lunch 2009-12-03
- Restaurangerna om maten 2009-12-03
- Ta del av laboratorieanalysen 2009-12-02
Cirka 2000 portioner tillagas varje dag i socialförvaltningens sju tillagningskök. Maten levereras till äldreboenden, till hemtjänsttagare och, i vissa fall, även till skolbarn och förskolebarn.
– Det är svårt att tillgodose alla smaker, men vi försöker verkligen ordna så att alla ska bli nöjda, säger Eva Berglund som är kostkonsulent.
Hon ska se till att den mat som serveras är näringsriktig, hon ska utbilda personalen som arbetar inom äldreomsorgen om kost och näringslära. Hon gör också en näringsberäknad matsedel som ligger till grund för de olika kökens matsedlar i tioveckorsperioder.
– Personalen i köken måste följa den näringsvärdesberäknade matsedeln eller sätta in andra näringsvärdesberäknade måltider, men deras kreativitet och frihet är väldigt viktig. Allt ska inte bestämmas centralt.
Tioveckorsmatsedeln finns för att personalen ska ha koll på att alla får i sig alla näringsämnen under en längre period.
Men för att verkligen få veta brukarnas önskemål finns det ett matråd med personal från köket, vårdpersonal och brukare. Råden träffas regelbundet för att fånga upp önskemål och kritik från dem som äter maten.
– Ofta är det väldigt enkla önskemål som till exempel wienerbröd, ärtsoppa eller våfflor, säger Camilla Möllborn som är verksamhetschef och basar för 47 personer som arbetar i de olika köken.
När någon flyttar till ett äldreboende intervjuas personen om vilka matvanor den har.
– Det handlar inte om vad de tål och inte tål utan främst om vad de tycker om att äta och vad de absolut inte vill äta.
– Dessutom är det viktigt att vi får veta vilken konsistens maten ska ha, förklarar Eva Berglund.
Valfriheten inom äldreomsorgens matservering är begränsad. Vissa kommuner har infört tvårättersalternativ, men i Falkenberg har man tills vidare en rätt per måltid, men alternativ har diskuterats. Den som inte tycker om eller inte kan äta det som serveras får något annat, förutsatt att personalen fått reda på det i ett tidigare skede.
– Under en period hade vi ett kök ute på entreprenad och då levererades maten från en närliggande restaurang. Då fick brukarna välja mellan olika maträtter. Det blev inte bra, eftersom en del ibland glömde bort vad de hade beställt och ibland ångrade sig när de fick se vad grannen fått på sin tallrik, berättar Eva Berglund.
Eva Berglund och Camilla Möllborn som arbetat många år inom äldreomsorgen i Falkenberg har med åren kunnat utläsa vissa lokala skillnader i tycke och smak.
– Sillbullar är till exempel väldigt omtyckt i Ullared. I Vessigebro äter man gärna kalvdans.
De gamla, medhavda matvanorna är viktiga.
– Om en man som hamnar på ett äldreboende har ätit ägg och sill till frukost i alla dar så ska han självklart få det även när han flyttar till ett äldreboende, menar Eva Berglund.
– Det handlar om att visa respekt för dem vi arbetar för.
– Eftersom många äter lite så måste den mat vi serverar vara näringstät, smaka bra och se god ut eftersom man äter även med ögonen, säger Eva Berglund som ofta möter kommentaren från sina brukare att de inte behöver så mycket mat för att de inte rör på sig.
– Jag brukar göra jämförelsen med två bilar, en gammal och en ny. Vilken av dem behöver mest bränsle?
Det är inte bara de som bor på något av kommunens äldreboenden som ska serveras mat. Även de som bor hemma och har bistånd för matdistribution ska ha middagsmat varje dag.
– Maten packas i igensvetsade lådor som transporteras i väskor med värmeplattor. Det är väldigt noga att maten har rätt temperatur. Den får aldrig vara under 60 grader när den når sista gästen, förklarar Camilla Möllborn.
Både hon och Eva Berglund känner sig nöjda med den mat som serveras till Falkenbergs äldre. De hör sällan några klagomål och tycker att personalen gör sitt bästa.
– Det är klart att det är svårt att hålla budget, men den mat som serveras är jättebra och vi ser till att det blir något extra vid några tillfällen varje år, säger Camilla Möllborn.
– Vi serverar efterrätt varje dag. Det är vi stolta över, säger Eva Berglund. Det är speciellt viktigt för dem som äter dåligt av varmrätten. De får i alla fall i sig något sött och vitaminrikt varje dag.
pNästa avsnitt: Nästa år fortsätter ”Vårt dagliga bröd”. Då handlar det om skolmat. Tidigare avsnitt i serien hittar du på hn.se. Skriv gärna i ämnet till Ordet är fritt!























