Var ska skolmaten lagas i framtiden?
Relaterat
Artikelbilder
Kostkonsulent Märit Ivarsson.
Fakta
Skolmaten och lagstiftningen
Det var först 1 januari 1998 som det lagstiftades om att måltiderna i grundskolan ska vara avgiftsfria. Före 1998 var det praxis att skolorna erbjöd gratis måltider men inte reglerat i lag.
För förskolans del finns inga regleringar om skolmåltider. Det beror på att barnen kan vara där olika delar av dagen eller bara en mindre del. Också för gymnasiet saknas regleringar eftersom det är en frivillig skolform.
I den nya skollagen, som börjar gälla 1 juli 2011, står det att maten ska vara näringsriktig men det är fortfarande oklart hur utvärderingskriterierna ska se ut och kontrollen fungera.
Artikelserie
- Vårt dagliga bröd
- Vårt dagliga bröd
- Margareta har lagat skolmat i över 30 år 2010-03-26
- Matlagning är roligt om man kan det 2010-03-23
- För dyrt med vidareutveckling 2010-03-23
- I skolornas matråd får alla tycka till 2010-03-10
- Smaken avgör – inte närings-innehållet 2010-03-04
- Få elever känner till tallriksmodellen 2010-03-04
- Dietisten: Ingen ska behöva äta lunch före elva 2010-03-02
- Test av skolkök 2010-03-02
- Falkenberg långt från ekomålet 2010-02-17
- Finns det ett värde i närodlat? 2010-02-12
- Vilka krav ställs på mat man köper till skolan? 2010-02-10
- Oppositionen vill ha kvar köken 2010-01-30
- Gemensam organisation för mat i skola och äldreomsorg? 2010-02-02
- Det lutar åt färre kök 2010-01-29
- Skolmaten smakade bättre än den såg ut 2010-01-28
- Facket: Tufft, tungt och ont om tid 2010-01-22
- Alla vet vad som ska göras i Apelskolans kök 2010-01-22
- Föräldrarna i Morup vill ha kokerskan kvar 2010-01-19
- Lunchmaten är ett viktigt inslag i förskolans pedagogik 2010-01-19
- I Ullared ska det vara sillbullar och i Vessige gillar de kalvdans 2009-12-17
- Här lagas mat för gammal och ung 2009-12-15
- Mat från alla sorters kök vid samma bord 2009-12-14
- Lunchlådan gör att vi tar kortare rast 2009-12-08
- Uteluncher blir allt dyrare 2009-12-07
- Sex av sju matställen serverar för fet lunch 2009-12-03
- Restaurangerna om maten 2009-12-03
- Ta del av laboratorieanalysen 2009-12-02
Kostkonsulenterna Märit Ivarsson på barn- och utbildningsförvaltningen och Eva Berglund på socialförvaltningen har sett över samtliga kök som förser kommunens skolor, förskolor och omsorgsenheter med mat. De föreslår att 13 tillagningskök, som lagar få portioner mat eller kräver renovering, ska omvandlas till mottagningskök.
– Köken försvinner inte utan får en annan inriktning. Produktionskostnaden är lägre i större kök än i mindre, säger Eva Berglund.
Det har inte gjorts någon uträkning av hur stor renoveringskostnaden skulle bli, eftersom det inte ingått i uppdraget.
– En del kök kräver ombyggnad av själva lokalerna. Det finns ett beräkningstal per kvadratmeter för ombyggnader. Om det blir ett mottagningskök utgår i vissa fall hela renoveringskostnaden eftersom man klarar sig med den yta som finns i dag, säger Märit Ivarsson.
Det ställs hårdare krav på kök som byggs om i dag än när köken ursprungligen byggdes. Trasiga köksmaskiner som byts ut tar oftast större plats än de äldre. Det betyder, enligt utredarna, att om köket redan är trångt med gamla maskiner blir det i princip omöjligt att få plats med nya utan att bygga om.
– Förr var till exempel en hundralitersgryta djupare och smalare. I dag är de grundare och bredare. Det är för att personalen ska få en bättre arbetsmiljö. Det kommer nya krav hela tiden att ta hänsyn till, säger Eva Berglund.
Kostutredarna har sett till helheten och återkommer gång på gång till att de kök som riskerar att omvandlas är små enheter. För föräldrar däremot handlar det om viktiga enheter, vilket också många inkomna protester visar.
– Många förskolor saknar i dag tillagningskök. Det är inte så märkvärdigt att förskolor med en avdelning inte har egna tillagningskök. Det märkvärdiga är att några fortfarande har det, säger Märit Ivarsson.
Men oavsett om flera förskolor saknar tillagningskök betyder det ju inte automatiskt att alla förskolor därmed ska ha det på samma sätt? Föräldrars protester visar att de tycker tillagningskök är bäst.
– Vårt uppdrag var att se hur resurser kan samordnas. Föräldrars uppdrag är att kämpa för sina barn. Matlagning är en kringverksamhet och inte en kärnverksamhet på barn- och utbildningsförvaltningen, säger Märit Ivarsson.
Ett exempel på tidigare förändringar är förskolorna i Okome och Vessigebro där resurserna inte räckte till för att hålla öppet mellan 06.30 och 18.30. Rektorerna beslutade då att lägga ner tillagningsköken och fick loss fler personaltimmar. Därmed kunde förskolan hålla sina öppettider.
– Det är inget nytt och inget konstigt alls. Det är så det är, säger Märit Ivarsson.
Fakta/Bakgrund
Svar i korthet om den föreslagna förändringen
Bakgrund
Barn- och utbildningsförvaltningen har tillsammans med socialförvaltningen och två externa storkökskonsulter gjort en genomgripande inventering av de köksenheter som förser kommunens skolor, förskolor och omsorgsenheter med mat. Utredningen gjordes på uppdrag av kommunstyrelsen.
Syftet är att uppnå en effektivare och rationellare köksfunktion genom samordning. Prioriterade faktorer i arbetet är kvalité och miljöhänsyn.
Köken och antal portioner
I dag finns 37 tillagningskök. 2008 lagade de 354 787 portioner till förskolor, 935 650 portioner till grundskolor och 179 309 portioner till gymnasiet. En måltid i förskola/skola är lunch, samt frukost och mellanmål som är omräknade till halva luncher.
Utredningen föreslår att 13 tillagningskök ska omvandlas till mottagningskök (se grafik här intill). Kommunstyrelsen har beslutat att utredningsförslaget att Tullbroskolans elever skulle äta mat på Tallgläntan i en nybyggd matsal tills vidare inte kommer att genomföras.
Ska pedagogiskt anställd personal diska och servera?
Tillagningskök har alltid kökspersonal oavsett hur litet köket är. Mottagningskök kan ha kökspersonal eller pedagogisk personal med extra tid för att göra arbetet med servering och diskning. I detta fall sköts städningen av städbolaget. Skolan bestämmer själv vilken lösning de väljer.
Varför redovisas gamla transportkostnader i utredningen?
Barn- och utbildningsförvaltningen upphandlar transporter ett år i taget eftersom förutsättningarna förändras under ett läsår. Vid kortare mattransporter, som utredarna menar att det handlar om, brukar transportföretagen ta betalt per timme i stället för per kilometer. Därför tror utredarna att kostnaden blir ungefär densamma som i dag. Det betyder drygt 80 000 kronor för varje tillagningskök undantaget gymnasieskolan där transporterna kostar 160 000 kronor.
Minskat antal tillagningskök minskar tunga transporter från leverantörer. Utredarna har däremot inte tittat på om kostnader för dagliga mattransporter ökar eller minskar jämfört med råvaruleveranser färre gånger i veckan.
Kommunstyrelsen har beslutat att kommunledningskontoret ska utreda förutsättningar för en miljömässigt effektiv och kvalitativt hållbar transportverksamhet.
Ökat svinn?
Ja, det blir det. Eftersom maten transporteras varm till skolor måste den slängas om det blir mat över. Om stora delar av barngruppen är borta på grund av sjukdom kan mottagningskök som har ett nedkylningsskåp möjligtvis rädda maten om den kyls direkt vid ankomst.
Redan i dag är svinnet ungefär tio procent. På exempelvis Tullbroskolan innebär det att av 600–700 portioner hamnar 60–70 i soptunnan.
Ska elever kunna påverka?
Matråd ska finnas på varje skola, även de skolor som enligt förslaget ska få mat från tillagningskök.
Källa: Barn- och utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen, Kommunstyrelsen.
Tipsa oss!
Vad tycker du? Kommentera!
Senaste kommentarerna:
Skrivet 13 jan 2010 11:22 Förälder till 2 stycken matvrak på Vinbergsskolan. (Ej registrerad)
Apropå att förändringar endast skall ske vid mindre enheter..
Är Vinbergsskolan med över 250 portioner dagligen en liten enhet?