Storan kan säljas
Relaterat
Fakta
Kort om Storan
Falkenbergs enda trappgavelhus uppfördes troligen runt år 1900 för Nationalgoodtemplarlogen Fridens banér. Bottenvåningens samlingslokal användes från och med 1907 för filmvisning, för att finansiera logens verksamhet.
Logen upplöstes på 1910-talet och 1925 såldes fastigheten till poliskonstapel Gustav Berntsson, som fortsatte att driva biografverksamhet. Mellan 1945 och 1957 drevs biografen av en biografkedja i Stockholm, varefter den såldes till Folkets hus-föreningen.
På Storan har det visats film sedan 1907, vilket gör den till en av landets äldsta biografer. Dess framtid är dock osäker, även om ingen företrädare för ägaren, Falkenbergs Folkets hus-förening, för dagen vill säga något:
– Jag vill inte uttala mig om detta ännu, säger Ann-Britt Blückert.
Hon bekräftar dock att man diskuterat vilka behov man egentligen har av Storan.
– Vi har bara nytta av Storan när revyn använder Stadsteatern, inte annars.
Blückert tillbakavisar uppgiften om att Folkets hus-föreningen skulle ha så dålig ekonomi att man tvingas sälja Storan.
– Någon kris med ekonomin är det inte. Vi har hyresgäster på gång till andra våningen i Folkets hus. Och Storan är inte någon större kostnad för föreningen, även om byggnaden är gammal och på sikt kan kosta en del att underhålla.
Ett obekräftat rykte säger att regissören med mera Kålle Gunnarsson, som under två somrar ordnat barnteater i Storans trädgård, skulle ha diskuterat ett köp av fastigheten.
– I somras sa jag att jag gärna skulle köpa Storan om den blev till salu, men därefter har vi inte haft någon kontakt.
Fastighetens marknadsvärde är svårbedömt, eftersom den nya detaljplanen för kvarteret Svärdet inte medger att det byggs ytterligare något på tomten. Den förbjuder också rivning av Storan-byggnaden.
Under många år var föreningen helt enig med stadsbyggnadskontoret om att Storan-fastigheten var kulturhistoriskt värdefull och därför inte skulle bebyggas ytterligare. Då ändrade sig plötsligt föreningen och krävde en stor byggrätt mot Torggatan. Med ett 3,5-våningshus i hela tomtens bredd (cirka 30 meter), ville man ”sluta gaturummet”, vilket i princip skulle göra den gamla biografbyggnaden på gården osynlig från gatan. Man ville också häva rivningsförbudet på Storan-byggnaden.
Bakom omsvängningen låg ekonomiska skäl – en stor central byggrätt är värd åtskilliga miljoner kronor på fastighetsmarknaden. Socialdemokraterna stödde kravet, som dock mötte motstånd från den borgerliga majoriteten. Som en eftergift fick föreningen i ett sent skede en liten byggrätt mot Torggatan, där det skulle kunna rymmas loger och förrådsutrymmen för den teaterverksamhet som ordnats i Storans trädgård sommartid.
Föreningen var dock missnöjd och krävde mer, vilket ledde till politisk munhuggning och framför allt till att hela byggrätten istället ströks av fullmäktige.
Då överklagade Folkets hus-föreningen till länsstyrelsen och hävdade att stadsbyggnadskontoret inte följt lagen när den gjort den nya detaljplanen. Bland annat hävdade man att kontoret inskränkt föreningens rätt att förfoga över sin fastighet genom att inte tillåta rivning av Storan-byggnaden.
Länsstyrelsen avslog överklagandet, men Folkets hus-föreningen har överklagat till regeringen. Om den fastställer detaljplanen är själva Storan-byggnaden skyddad mot rivning. Däremot kan en köpare av fastigheten naturligtvis använda den för helt andra ändamål än filmvisning.




















