Lunchmaten är ett viktigt inslag i förskolans pedagogik
Relaterat
Uppskattar doften. ”Ingen här vill att köket ska försvinna. Barnen får matlust när de känner doften och de får alltid nybakat bröd”, säger förskollärare Pernilla Falkenström. Här tillsammans med kollegan Åsa Torstensson och barnen Freja Ottosson, Lovisa Hansson och Klara Högberg.Foto: Maria Gredeskog
Artikelserie
- Vårt dagliga bröd
- Vårt dagliga bröd
- Margareta har lagat skolmat i över 30 år 2010-03-26
- Matlagning är roligt om man kan det 2010-03-23
- För dyrt med vidareutveckling 2010-03-23
- I skolornas matråd får alla tycka till 2010-03-10
- Smaken avgör – inte närings-innehållet 2010-03-04
- Få elever känner till tallriksmodellen 2010-03-04
- Dietisten: Ingen ska behöva äta lunch före elva 2010-03-02
- Test av skolkök 2010-03-02
- Falkenberg långt från ekomålet 2010-02-17
- Finns det ett värde i närodlat? 2010-02-12
- Vilka krav ställs på mat man köper till skolan? 2010-02-10
- Oppositionen vill ha kvar köken 2010-01-30
- Gemensam organisation för mat i skola och äldreomsorg? 2010-02-02
- Det lutar åt färre kök 2010-01-29
- Skolmaten smakade bättre än den såg ut 2010-01-28
- Facket: Tufft, tungt och ont om tid 2010-01-22
- Alla vet vad som ska göras i Apelskolans kök 2010-01-22
- Föräldrarna i Morup vill ha kokerskan kvar 2010-01-19
- Var ska skolmaten lagas i framtiden? 2010-01-13
- I Ullared ska det vara sillbullar och i Vessige gillar de kalvdans 2009-12-17
- Här lagas mat för gammal och ung 2009-12-15
- Mat från alla sorters kök vid samma bord 2009-12-14
- Lunchlådan gör att vi tar kortare rast 2009-12-08
- Uteluncher blir allt dyrare 2009-12-07
- Sex av sju matställen serverar för fet lunch 2009-12-03
- Restaurangerna om maten 2009-12-03
- Ta del av laboratorieanalysen 2009-12-02
Kokerskan Somi Hörberg vet inte hur länge till hon får laga mat i köket på Morups förskola. Falkenberg kommuns utredning av kostenheter föreslår att köket ska omvandlas till ett mottagningskök och maten ska i stället transporteras varm i 22 minuter från Långavekaskolan.
– Det är jättetråkigt, säger Somi Hörberg.
Hon får medhåll av förskollärare Pernilla Falkenström.
– Ingen här vill att köket ska försvinna. Barnen får matlust när de känner doften och de får alltid nybakat bröd.
Varje dag på samlingen turas barnen om att presentera lunchmaten med sång, lappar och teckningar. De får också önska mat och på uppsatta bilder på dörren in till köket poserar stolta barn med upplagd fisksoppa, blodpudding och kyckling.
Kostutredarna menar att barnen kommer att känna matdoft även om Morups förskola blir ett mottagningskök eftersom maten kommer varm.
– Det blir inte samma sak om maten kommer färdig. Somi är här hela dagen, barnen sticker in huvudet och frågar vad hon lagar. De ser hur hon hackar och skär, hela tillverkningen, säger Pernilla Falkenström.
Somi är också en trygghet för barnen och hjälper till på förskolan.
– Det är det allra roligaste arbete jag har haft. Jag älskar barnen. Det är jättejobbigt att tänka på hur det ska bli, säger hon.
Det är fortfarande oklart vem som ska ta hand om upplägg av mat och disk om förändringen blir verklighet. Pernilla Falkenström är kritisk till att ytterligare en arbetsuppgift kan hamna hos den pedagogiskt utbildade personalen eftersom det tar tid från barnen.
Utanför köksfönstret hörs prat och rop. Veckans matleverans har kommit och det är dags att ta emot grönsaker, mjölk och råvaror. Lastbilen är spännande, barnen samlas i en klunga och frågar Somi vad det är i kartongerna.
– Råvarorna kommer en gång i veckan. Med färdiglagad mat blir det fem gånger i veckan. Det måste bli en del i kostnad, säger Somi Hörberg.
När barnen lär sig bokstäver får de frukt och grönsaker som börjar på samma bokstav.
Enligt kommunens utredning kommer mottagningskök att kunna påverka maten genom matråd.
– Här kan barnen påverka direkt. I matråd är det svårare att få gehör och tillfredsställa önskemål än när barnen har direktkontakt med Somi, säger Pernilla Falkenström.
Barnen kastar lystna blickar mot dagens lunch som är fisk Elisabeth och tillagas i glasformar i ugnen. (Se recept här intill!)
– Sen kommer maten i bleck. Då ska man lägga upp maten igen i formar. Jag har hört från andra mottagningskök att det inte ser ut som tidigare. Fiskgratäng blir till exempel en enda röra, säger Somi Hörberg.

























Senaste kommentarerna:
Skrivet 20 jan 2010 10:49 "matmamma" (Ej registrerad)
Apropå att laga mat på ett ställe och sedan leverera till ett annat...
Miljömässigt dåligt, smakmässigt inte heller bra. Långvarig värmehållning gynnar bakterietillväxt, hur påverkas maten näringsmässigt?
Har barn som går på långavekaskolan. Kan tyvärr konstatera att deras kök mest serverar halvfabrikat och ofta klagar barnet på att man inte får äta sig mätt.
Nu när man genom bl a media uppmärksammat den ofta dåliga skolmaten är det tråkigt att man försämrar istället för tvärtom.