För en del barn är skolmåltiden den enda lagade maten de får på en hel dag. Varje dag äter cirka 6 400 skolbarn mat i kommunen. Vid grytorna står skolkökspersonalen med en slitsam arbetssituation.

– Det är tufft, tungt och ont om tid. Det är tusen arbetsuppgifter förutom själva matlagningen med egenkontroll, ta temperaturer, se till att det går hygieniskt rätt tillväga och dokumentera det, säger Catharina Berghorn på Kommunal.

Hon menar att det skulle behövas fler som arbetar i köken för att göra arbetet mindre tungt för den nuvarande personalen.

Kommunens utredning av kostenheter är Berghorn skeptisk till:

– De ska laga ännu mer mat på större enheter och ta bort mindre. Jag hoppas att det inte blir så, men det blir det nog. Mindre enheter är bättre. Köken har inte bara vanlig mat utan alla allergikoster också. Det är så många barn som är allergiska.

Knappt en fjärdedel av alla tillsvidareanställda kokerskor och ekonomibiträden i kommunen har så kallade uppehållstjänster. Det innebär att när skolor stänger för lov arbetar inte heller kökspersonalen. För att de ska få betalt även när de är lediga tas en bit av lönen varje månad.

– Då ska man komma ihåg att de flesta inte jobbar heltid för det finns nästan inga heltider. Det är bara att beklaga att de inte har fått det bättre. De värsta är att kommunen slimmar organisationer. Många kök är också nedslitna och omoderna, säger Catharina Berghorn.

När nästa förhandling blir ska Kommunal titta närmare på hur lönerna ser ut, eftersom de som arbetar inom äldreomsorgen har mer betalt än skolkökspersonal.