Skolmaten smakade bättre än den såg ut
Relaterat
Artikelbilder
Fakta
Del 4
100 skolkök på ett år
Pär Bergkvists blogg finns på 100skolkök1år.se. Där finns recensioner av skolkök och andra diskussioner om skolmat.
Artikelserie
- Vårt dagliga bröd
- Vårt dagliga bröd
- Margareta har lagat skolmat i över 30 år2010-03-26
- Matlagning är roligt om man kan det2010-03-23
- För dyrt med vidareutveckling2010-03-23
- I skolornas matråd får alla tycka till2010-03-10
- Smaken avgör - inte närings-innehållet2010-03-04
- Få elever känner till tallriksmodellen2010-03-04
- Dietisten: Ingen ska behöva äta lunch före elva2010-03-02
- Test av skolkök2010-03-02
- Falkenberg långt från ekomålet2010-02-17
- Finns det ett värde i närodlat?2010-02-12
- Vilka krav ställs på mat man köper till skolan?2010-02-10
- Oppositionen vill ha kvar köken2010-01-30
- Gemensam organisation för mat i skola och äldreomsorg?2010-02-02
- Det lutar åt färre kök2010-01-29
- Facket: Tufft, tungt och ont om tid2010-01-22
- Alla vet vad som ska göras i Apelskolans kök2010-01-22
- Föräldrarna i Morup vill ha kokerskan kvar2010-01-19
- Lunchmaten är ett viktigt inslag i förskolans pedagogik2010-01-19
- Var ska skolmaten lagas i framtiden?2010-01-13
- I Ullared ska det vara sillbullar och i Vessige gillar de kalvdans2009-12-17
- Här lagas mat för gammal och ung2009-12-15
- Mat från alla sorters kök vid samma bord2009-12-14
- Lunchlådan gör att vi tar kortare rast2009-12-08
- Uteluncher blir allt dyrare2009-12-07
- Sex av sju matställen serverar för fet lunch2009-12-03
- Restaurangerna om maten2009-12-03
- Ta del av laboratorieanalysen2009-12-02
Hjortsbergsskolans matsal är nästan tom när Pär Bergkvist slår sig ner med den sista portionen fiskpudding. De få eftersläntrarna som kommer får nöja sig med fiskpinnar.
– Det ser inte så gott ut, inte så barnvänligt, säger han och tittar på tallriken där den gråvita puddingen trängs med potatis, rårivna morötter och en råkostsallad.
Omdömet blir dock bättre: vuxna smaker, ganska pepprigt och med en tuff vinägrett till salladen.
– Det smakar okej, men som sagt, ögat ska också äta.
Pär Bergkvist är fyrabarnspappan, copywritern och kokboksförfattaren från Helsingborg som under ett år åt sig igenom restauranger som fått stjärnor i Michelinguiden för att sedan bedöma dem på sin blogg. Målet var att samla 100 stjärnor, det blev 110 genom besök på 62 restauranger runt om i världen när året var slut, i oktober 2009.
Nu är målet 100 skolkök på ett år, efter förslag från dottern Tea.
– Jag skickade iväg 25 brev i början för att testa. Nu är jag inbjuden till 360 skolor och väldigt få tackar nej när jag frågar om jag får komma.
Projektet har tre delar; att kolla hur läget i skolorna är, förstå varför det är så och göra något åt det. Nu befinner han sig i fas ett. Vad det hela ska landa i är inte klart, kanske blir det en bok. Varje skola får ett omdöme på Pär Bergkvists blogg någon dag efter besöket.
– Det är förvånansvärt roligt, säger han om testandet men konstaterar också att det är lätt att tröttna på skolmat. Särskilt rårivna morötter som finns överallt.
Men skolmaten är svår att bedöma.
– Det är lättare att kritisera en trestjärnig krog i Paris, den ska alltid vara på topp. Skolorna har små medel och är beroende av leveranser, utrustning och personal. Den vanligaste kommentaren jag får på skolorna är: ”Du skulle varit här i går”.
Pär Bergkvist intresserar sig mycket för människorna i köket.
– Det behövs passion och kunskap i köket. Många kök saknar kunskap men har man passion och kompetens löser man alla problem och då lagar man inte vad som helst.
Allt är inte bra. Maten skiljer sig enormt mellan skolor liksom miljön i skolrestaurangerna. Från linneservetter och fint porslin till stök och hög volym. Många matsalar ser likadana ut, möjligen av funktionella skäl. Hjortsbergsskolan är en av dem:
– Standard 1A skulle jag vilja säga.
Tipsa oss!
