I november gav kommunstyrelsen tjänstemän i uppdrag att se över möjligheterna till att bilda en ny, gemensam kostorganisation. Det innebär att maten i skolan och i äldreomsorgen samt städverksamheten kan ligga inom samma organisation i framtiden, i stället för som i dag under barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Syftet är att förenkla administrationen och få en tydligare ledningsorganisation, säger Ann-Christin Nicolaisen, som arbetar med utredningen.

– Politikerna upplever att det är onödigt komplicerat att ha två förvaltningar som agerar inom kostverksamheten. Det finns både skolkök och kök inom vården i samma geografiska område och där skulle man kunna samordna mer.

Från och med årsskiftet är en kökschef och två resursrektorer chef för skolköken och en verksamhetschef finns för serviceboendenas kök.

– Den ene kanske levererar till den andre men de tillhör olika förvaltningar. I den nya organisationen blir det troligtvis samma chef. Vi ska utreda om det är möjligt att göra på det viset, säger Ann-Christin Nicolaisen.

Finns det en risk att tjänster försvinner i samordningen?

– Vi arbetar med organisationen. Sedan får de som finns i den se om de kan göra ytterligare saker för att effektivisera. Köken måste ha en viss bemanning. Det är möjligen tillräckligt slimmat som det är nu och det kanske är på andra områden som vi kan göra vinster.

Ann-Christin Nicolaisen har besökt Varberg, Falköping och Kungälv för att hämta inspiration till olika sätt att samordna kostorganisationen. Vad som händer med rektorers inflytande över skolmaten eller om skolor ska köpa mat från den nya kostorganisationen vill hon inte svara på innan utredningen är klar. Däremot är det klart att respektive förvaltning ska besluta om hur mycket pengar som ska satsas på mat och därmed vilken kvalitet man vill ha.

– Vi har bara gjort en förstudie. Nu ska vi börja med utredningen. Förhoppningen är att den är klar tidigt i sommar och att politikerna kan ta beslut i augusti eller september.

Först efter att den nya kostorganisationen har bildats kommer de åtgärder som kommunens utredning av kostenheter föreslår att ses över. Det betyder att besked dröjer till den personal och de skolor och förskolor som väntar på svar om vad som ska hända med tillagningsköken. Drygt 140 000 kronor har utredningen kostat i externa konsulter och kommunens två kostkonsulenter har lagt ner åtskilliga timmars arbete på den. Beroende på vem som vinner valet i år kommer beslutet om skolmatens kök att se helt olika ut.

I nästa avsnitt: Vi träffar åttaåriga Moa Fricke som är överkänslig mot tillsatser i skolmaten. Kost och närings ordförande: ”Storhushåll kommer alltid att behöva halvfabrikat” .