Petra Nöjd och Niklas Selander heter de två falkenbergare som fick 2,0 vid högskoleprovet i höstas. Det innebär inte att man behöver skriva helt felfritt, men felen inskränker sig till några få i det omfattande provet.

– Hur man bär sig åt? Jag la ner mycket tid på att plugga inför provet. Jag gjorde provet även förra våren och insåg att jag behövde bli bättre i framförallt matematiken, säger Petra Nöjd i telefon från studieorten Lund.

– Jag köpte boken ”Den kompletta guiden till högskoleprovet” och använde mig rätt mycket av den. Sen gjorde jag en massa gamla högskoleprov som finns tillgängliga på nätet. Jag la ner 10–15 timmar i veckan i en månad före provet för att förbereda mig.

– Om jag ska jag ge ett tips, så är det att inte sitta hemma och plugga, utan kanske gå och sätta sig på biblioteket. Det är så lätt att bli distraherad därhemma och börja städa och diska istället, säger Petra Nöjd.

Sedan Petra gick ut gymnasiet för snart sex år sedan har hon mestadels rest och jobbat utomlands, i Skottland och Australien. Det har tagit henne några år att bestämma sig för sitt studie- och yrkesval, men på sistone har siktet varit inställt på att bli psykolog.

– Och utan mitt resultat på högskoleprovet hade jag inte kommit in på psykologprogrammet här i Lund. Sen vet jag inte om högskoleprovet – eller betyg i allmänhet – är det ultimata sättet att bedöma ens kunskap och lämplighet. Men jag har inget bättre förslag på något annat intagningssystem, säger hon.

Niklas Selander är den andre falkenbergaren som fick högsta resultatet, 2,0, vid provet i höstas. Han är beviset på att noggrann förberedelse inte alltid är avgörande; han fixade resultatet mer på volley.

– Nej,jag har inget riktigt bra svar på varför jag lyckades. Jag gjorde provet redan när jag gick i gymnasiet. Då fick jag 1,7 och missade framförallt i ordprovet. Sedan dess har jag insett att jag blivit bättre på det, så jag ville testa om jag kunde nå 2,0, berättar han.

Niklas säger sig ha lätt för logiskt tänkande, vilket har gjort att matematiken och de närliggande ämnena varit en förhållandevis enkel match.

Han vill ändå ge några råd till den som ska genomgå högskoleprovet: det är bra att ha läst mycket (för ordförståelsens skull), det skadar inte att plöja igenom någon bok på engelska emellanåt (för att bli säkrare i engelska) och det är nödvändigt att vara snabb i vändningarna (många frågor ska klaras av).

Niklas är 30 år, bosatt i Ugglarp med fru och två barn, och är utbildad elektroingenjör. Han jobbar på HMS Industrial Networks i Halmstad med datortekniska lösningar vid automatisering i industrin.

– Och jag har inga direkta planer på att studera igen på heltid. Men skulle jag vilja, och det är i så fall vad som skulle kunna locka mig, så ger resultatet mig en plats på läkarutbildningen, säger han.

Två helt olika förberedelser. Men med samma lysande resultat.

cJag köpte boken Den kompletta guiden till högskoleprovet och använde mig rätt mycket av den. Sen gjorde jag en massa gamla högskoleprov som finns tillgängliga på nätet. Jag la ner 10–15 timmar i veckan i en månad före provet för att förbereda mig.

petra nöjd, psykologprogrammet i Lund