2006 antog riksdagen ett nationellt konsumtionsmål för den offentliga sektorn. Det innebär att 25 procent av livsmedelsinköpen ska vara ekologiska i år. Alltså ska en fjärdedel av den mat som serveras inom förskolan, skolan och äldreomsorgen vara ekologisk.

Ekomatcentrum visar i en undersökning att bara 9,1 procent av inköpen inom kommuner och landsting var ekologiska 2008. Falkenbergs kommun deltog inte i undersökningen. Siffran för året innan, 2007, är inte särskilt smickrande. Den hamnar på 1,7 procent för Falkenberg. Kommunens egna siffror visar att andelen ekologiskt 2008 var ännu mind­re, 1,3 procent. Förra året tog Falkenbergs kommun ett litet kliv närmare 25-procentsmålet när andelen ekologisk inköpta livsmedel hamnade på fyra procent.

– Jag kan inte förklara, eller försvara, att Falkenberg hamnar så dåligt. Vi har satsat på andra miljöåtgärder. Vår miljöpolitik är välkänd, säger Mari-Louise Wernersson som tycker att riksdagens 25-procentsmål är ett rimligt mål.

Förra året, 2009, fick barn- och utbildningsförvaltningen 200 000 kronor extra till ekologisk mat. Pengarna var tänkta att bli en ersättning till de kök som fått extra utgifter på grund av att man valt ekologiska alternativ. Endast 60 288 kronor av ext­rapengarna för 2009 har delats ut. Möjligheten för köken att bli kompenserade för ekologiska inköp finns även i år eftersom 200 000 kronor är avsatta även för 2010.

– Vi har skjutit till extra pengar och jag hoppas att vi snart får se resultat. Vårt syfte är ju att andelen ekologisk och närproducerad mat inom skolan och äldreomsorgen ska öka. Men maten ska inte vara ekologisk till varje pris. Ibland kan det vara viktigare att den är närproducerad, säger Mari-Loui­se Wernersson.

Året efter det att det nationella målet antogs fastställde kommunfullmäktige att andelen ekologisk mat i kommunens verksamheter skulle öka. Någon procentsiffra var man inte beredd att ange. Att diskussionen om ekologisk mat hamnade i fullmäktige hade sin bakgrund i en motion från miljöpartisten Pär Allvin som krävde att 75 procent av den mat som serverades inom kommunal verksamhet skulle vara ekologiskt framtagen, närproducerad och fri från genmodifierade ingredienser.

Men trots intentionen att öka den ekologiska maten går det långsamt. Förra året var bara drygt fyra procent av livsmedelsinköpen i kommunen, motsvarande 975 000 kronor, ekologiska livsmedel. Barn- och utbildningsförvaltningens andel var 242 000 kronor, cirka 25 procent av alla ekologiska inköp användes alltså inom skolan och barnomsorgen.

Jan-Olov Andersson, kommunens miljöstrateg, är väl medveten om att endast en liten del av kommunens livsmedelsinköp är ekologiska.

– Man kan konstatera att det gäller för hela Halland. Men nu börjar det hända saker, till exempel i Kungsbacka. Förhoppningsvis smittar det av sig.

Jan-Olov Andersson ser samma mönster i andra utpräglade jordbruksbygder. Intresset för ekologiska livsmedel är ofta mindre än i storstäderna.

– Jordbrukare är konservativa. Det kan bero på rädsla för att ändra invanda vanor, ekonomi med mera. Trenden är densamma i hela landet. Ekologisk mat har ett uppsving i storstäder. Å andra sidan är intresset för omställning till ekologisk mark stor i hela länet och kunderna efterfrågar ekologiska varor, det märker vi när vi har kontakt med livsmedelsbutiker i hela kommunen.