Dietisten: Ingen ska behöva äta lunch före elva
Både mat och miljö är viktiga för att elever ska klara skoldagen. Men en för tidig lunch i en stökig och trång matsal är vad många elever får.
Relaterat
Artikelbilder
Vill se bra mat i skolan. Annika Unt Widell är dietist och projektledare för Skolmatens vänner.
Artikelserie
- Vårt dagliga bröd
- Vårt dagliga bröd
- Margareta har lagat skolmat i över 30 år 2010-03-26
- Matlagning är roligt om man kan det 2010-03-23
- För dyrt med vidareutveckling 2010-03-23
- I skolornas matråd får alla tycka till 2010-03-10
- Smaken avgör – inte närings-innehållet 2010-03-04
- Få elever känner till tallriksmodellen 2010-03-04
- Test av skolkök 2010-03-02
- Falkenberg långt från ekomålet 2010-02-17
- Finns det ett värde i närodlat? 2010-02-12
- Vilka krav ställs på mat man köper till skolan? 2010-02-10
- Oppositionen vill ha kvar köken 2010-01-30
- Gemensam organisation för mat i skola och äldreomsorg? 2010-02-02
- Det lutar åt färre kök 2010-01-29
- Skolmaten smakade bättre än den såg ut 2010-01-28
- Facket: Tufft, tungt och ont om tid 2010-01-22
- Alla vet vad som ska göras i Apelskolans kök 2010-01-22
- Föräldrarna i Morup vill ha kokerskan kvar 2010-01-19
- Lunchmaten är ett viktigt inslag i förskolans pedagogik 2010-01-19
- Var ska skolmaten lagas i framtiden? 2010-01-13
- I Ullared ska det vara sillbullar och i Vessige gillar de kalvdans 2009-12-17
- Här lagas mat för gammal och ung 2009-12-15
- Mat från alla sorters kök vid samma bord 2009-12-14
- Lunchlådan gör att vi tar kortare rast 2009-12-08
- Uteluncher blir allt dyrare 2009-12-07
- Sex av sju matställen serverar för fet lunch 2009-12-03
- Restaurangerna om maten 2009-12-03
- Ta del av laboratorieanalysen 2009-12-02
Ställ högre krav på skolrestauranger än på vanliga lunchrestauranger, barnen kan inte välja var de ska äta. Det säger dietisten Annika Unt Widell.
Klockan närmar sig halv elva och matsalen i Apelskolan slår upp sina dörrar för dagens första gäster. Alla de fem skolrestauranger som HN besökt öppnar före klockan elva och det är de yngsta eleverna som äter först.
Annika Unt Widell, dietist och projektledare för Skolmatens vänner, tycker att det vore bättre att lägga lunchen senare och istället införa fruktpaus för de mindre barnen och en kafeteria för de äldre. Eleverna ska ju klara långa dagar.
– Ingen ska behöva äta före klockan elva. Ofta har man underdimensionerat matsalen och tror man hittat en smidig lösning genom att öppna tidigare, men det man gör är att dra undan mattan för föräldrarna. Barnen får vänta till sex, halvsju på middag, är trötta och hungriga och det slinker lätt ner annat.
På Apelskolan finns te och kaffe till lärare i matsalen. Det har gjort att lärarna stannar kvar längre i matsalen och miljön har blivit lugnare, lärarnärvaron är viktig.
– En hungrig elev är ingen bra elev. Det borde ligga i lärarnas intresse att hålla koll så att de äter, säger Annika Unt Widell.
Hon säger att skolmåltidens fulla potential inte utnyttjas. Skolrestaurangen skulle kunna vara en arena för pedagogik där flera ämnen samsas. Elever kan vara med i köket och se hur man gör, baka eget bröd men också NO-ämnen och kost- och konsumentkunskap passar i en matsal.
För att inte tala om måltidens värde i sig. Annika Unt Widell kom till Sverige som nioåring och det var mycket kring bordet i skolmatsalen hon lärde sig hur Sverige fungerar.
I grunden handlar det om att elever behöver äta för att må bra och kunna tillgodogöra sig lektionerna, och det är egentligen lätt.
– God och vällagad mat i en lugn och trevlig miljö är det få som säger nej till.
Tipsa oss!
