Smaken avgör – inte närings-innehållet
Enligt förslaget till ny skollag ska maten som serveras i landets skolor vara näringsrik. Men vad spelar det för roll om eleverna inte vet hur man äter hälsosamt?
Relaterat
Artikelbilder
Dags för käk. Isa Ibrahim och Niclas Claesson tar för sig i Tångaskolans matsal.Foto: Maria Gredeskog
Lunchval. Niclas Claesson, Elin Wisén, Annie Thorbjörnsson och Isa Ibrahim väljer den mat de är sugna på.Foto: Maria Gredeskog
Artikelserie
- Vårt dagliga bröd
- Vårt dagliga bröd
- Margareta har lagat skolmat i över 30 år 2010-03-26
- Matlagning är roligt om man kan det 2010-03-23
- För dyrt med vidareutveckling 2010-03-23
- I skolornas matråd får alla tycka till 2010-03-10
- Få elever känner till tallriksmodellen 2010-03-04
- Dietisten: Ingen ska behöva äta lunch före elva 2010-03-02
- Test av skolkök 2010-03-02
- Falkenberg långt från ekomålet 2010-02-17
- Finns det ett värde i närodlat? 2010-02-12
- Vilka krav ställs på mat man köper till skolan? 2010-02-10
- Oppositionen vill ha kvar köken 2010-01-30
- Gemensam organisation för mat i skola och äldreomsorg? 2010-02-02
- Det lutar åt färre kök 2010-01-29
- Skolmaten smakade bättre än den såg ut 2010-01-28
- Facket: Tufft, tungt och ont om tid 2010-01-22
- Alla vet vad som ska göras i Apelskolans kök 2010-01-22
- Föräldrarna i Morup vill ha kokerskan kvar 2010-01-19
- Lunchmaten är ett viktigt inslag i förskolans pedagogik 2010-01-19
- Var ska skolmaten lagas i framtiden? 2010-01-13
- I Ullared ska det vara sillbullar och i Vessige gillar de kalvdans 2009-12-17
- Här lagas mat för gammal och ung 2009-12-15
- Mat från alla sorters kök vid samma bord 2009-12-14
- Lunchlådan gör att vi tar kortare rast 2009-12-08
- Uteluncher blir allt dyrare 2009-12-07
- Sex av sju matställen serverar för fet lunch 2009-12-03
- Restaurangerna om maten 2009-12-03
- Ta del av laboratorieanalysen 2009-12-02
Killar tar mer mat än tjejer och tjejer äter mer sallad än killar. Men hur stor en normal portion är vet inte de elever HN träffat.
– Jag tar det jag är sugen på, säger Elin Wisén i klass 8B1 på Tångaskolan.
Det gör de andra i gruppen också; Niclas Claesson och Annie Thorbjörnsson i 8B2 och Isa Ibrahim i 8B1. Därför kan det bli portioner som inte ser ut som den exemplariska måltid köket haft i åtanke när de planerade menyn.
Skollunchen ska stå för ungefär 30 procent av dagens energibehov, frukost och middag ska tillsammans med mellanmål täcka upp resten. Men det bygger på att man verkligen äter frukost och middag. På Tångaskolan finns frukost att köpa för tio kronor om man inte vill äta hemma, men inte ens det får alla elever att äta på morgonen.
Middag är inte heller så lätt att få ihop, med träning och aktiviteter och föräldrar som arbetar långa dagar.
– Det är föräldrarna som lagar mat och de jobbar olika. Det blir att vi äter mellan sex och sju, om det inte är träning, säger Niclas Claesson.
Detsamma säger Annie Thorbjörnsson men Elin Wisén är inte hungrig på kvällen och äter inte så mycket då.
– Jag äter ju så mycket på dagen.
Eleverna äter inte lagad mat varje kväll utan oftast mackor. Desto viktigare är det då att de får i sig en varierad kost i skolan och där är tallriksmodellen en variant som används. Kunskapen om den är det sisådär med.
– Det är någonting sånt här, säger Annie Thorbjörnsson och visar med händerna en cirkel med olika delar.
Men vad som ingår och hur proportionerna ser ut går inte att reda ut.
– Det ska finnas en affisch med den där borta, säger Elin Wisén och tittar mot matsalens entré.
Nej, de här eleverna tar just den mat de är sugna på, och tänker inte på hur måltiden är uppbyggd. Undantaget är Isa Ibrahim.
– Man måste ta blandat, så man får i sig allt man behöver, säger han och berättar att han alltid äter sallad till maten.
Det är det inte alla som gör, det beror helt på vad som erbjuds.
– Tjejer tar mer sallad och grönsaker än vad killarna gör. De tänker på hur de ser ut, säger Niclas Claesson.
Annie Thorbjörnsson håller med och lägger till att fler tjejer än killar äter knäckebröd också.
Maten på Tångaskolan är god, det är alla överens om. Hade den inte varit det skulle de överhuvudtaget inte gått till matsalen.
– Om maten inte är god är det många som går till närliggande affärer och köper godis istället. Det har alla gjort, säger Niclas Claesson.
Tipsa oss!
