Vad har du på brickan? Den frågan ställde Teresa Brown och Maria Georgson vid institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet till elever i sjunde klass vid en högstadieskola i Stockholm. Portionerna fotograferades och samtidigt undersöktes i en enkät hur mycket eleverna kunde om kost och hälsa.

Resultatet varierade, liksom maten. Ingen elev hade en tallrik motsvarande tallriksmodellen och många åt under det rekommenderade näringsvärdet. Flera hade hört talas om näringsrekommendationer, men ingen kunde förklara innebörden och endast en elev kunde rita tallriksmodellen.

Ett syfte med undersökningen var att ta reda på om ungdomarna var medvetna om hur mycket mat de bör få i sig i samband med skollunchen. Svaret blev ett nej.

– Det var ingen som egentligen hade koll på hur de ska äta, säger Maria Georgson.

Hon menar att utbildning i kost och hälsa bör starta så tidigt som möjligt och komma både från skolan och hemmet, med kontinuitet genom årskurserna. En hemkunskapslektion då och då räcker inte.

– Att försöka ändra på sjuor och åttor i värsta puberteten känns hopplöst.

Tallriksmodellen

Fyll tallriken med tre fjärdedelar av mat från växtriket. Hälften av denna kolhydratdel ska bestå av potatis, pasta eller ris samt bröd och den andra hälften av grönsaker och gärna en frukt. Den sista fjärdedelen är proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg eller torkade bönor och linser.

Tallriksmodellen säger inget om hur mycket mat man ska äta, endast hur proportionerna bör vara.