På Apelskolan i Ullared fanns det inte något matråd förrän i höstas. Då bildades ett råd för de yngre eleverna i årskurs 0–5 i Kärnhuset.

– Vi har inte hunnit ha så många möten. I höstas, inför Nobelfesten i bygdegården, hade vi ett. Då fick eleverna önska vilken mat som skulle ätas på festen, förklarar Agneta Kleis, kokerska på Apelskolan.

För eleverna på Apelskolans högstadium finns inget matråd, men de har möjlighet att påverka maten som serveras genom att lägga förslag i en låda, eller mejla till köket.

– När någon hör av sig handlar det om att önska en maträtt. Ofta är det en rätt som vi redan har på matsedeln, säger Agneta Kleis. Hon berättar att personalen på skolan försökt starta matråd flera gånger, men intresset från de äldre eleverna har varit svalt.

På Falkenbergs gymnasieskola har det inte funnits något matråd på flera år. Nu finns det planer på att starta ett, berättar den nytillträdda kökschefen Malin Wernersson.

– Det är viktigt att eleverna får veta hur vi gör när vi lagar maten, till exempel att vi lagar potatismos, köttfärslimpa och kålpudding från grunden och att vi bakar brödet själva som vi serverar till soppan. Det är nog många som inte vet det.

När ska rådet träffas första gången?

– Jag hoppas att det blir under terminen. Vi är tre personer, en lärare, en skolvärd och jag, som håller i detta. Jag hoppas att det kommer att finnas med elever från varje årskull i rådet. Nu letar vi efter frivilliga som kan tänka sig att vara med.

Vad kommer ni i köket att kunna få ut av matrådet?

– Det handlar om att ge och ta info. Vi kanske kan ändra på saker, eller ta bort något. Det blir väl inga radikala förändringar, men det finns säkert mycket att göra.

Kommer eleverna att kunna påverka miljön i matsalen?

– Självklart. Miljön är en viktig del.

På Söderskolan finns ett matråd med representanter från alla hus på skolan. Rådet träffas ungefär en gång per termin.

– Om en akut fråga skulle dyka upp kan eleverna alltid prata om det med elevrådet, eller komma direkt till oss som jobbar i köket. Vi har en bra dialog med barnen, säger Gunilla Olsson, husmor på Söderskolan.

Hon tycker att det är jätteviktigt att höra elevernas tankar och skulle egentligen vilja ha ännu mer respons på kökspersonalens arbete. Även miljön i matsalen är en viktig del för henne.

– Jag skulle vilja göra mycket mer, duka med dukar, ljus och kanske blommor. Men det går inte. Vi har försökt, med det finns alltid elever som plockar sönder det vi ställer fram.

Personalen i köket har inget att göra med vad som säljs i skolans kafeteria som är öppen två dagar i veckan. Den sköts av elevrådet.

Peter Göttinger, informatör på Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF) vid Örebro universitet, förklarar att matråd inte bara ska ta upp vad som serveras eller när elever ska äta. Elever träffar på mat i många sammanhang. Ett exempel är kafeterian på skolan:

– Många skolor tycker att i kafeterian ska elever i alla fall få inflytande och låter dem bestämma helt utan diskussion om vad som ska finnas där. Ofta får man ett onyttigt utbud.

Vuxna måste också föra ett positivt samtal om mat redan i klassrummet. Genom att ge elever kunskap kan man skapa nyfikenhet bland barnen.

– Barnen säger ”vi vill ha hamburgare och pizza”. Vuxna säger ”nej, det får ni inte” och sen är det slut. Det gäller att få alla parter engagerade i en vi-målsättning. Varför inte botanisera bland råvaror för att väcka intresse? Broar kan byggas genom att man tillsammans delar ett upplevelsebaserat lärande i matrådet, säger Peter Göttinger.