För dyrt med vidareutveckling
En önskan om mer utbildning, idéer och inspiration står mot en brist på pengar. Det är det stora problemet när det gäller vidareutbildning av Falkenbergs skolkökspersonal.
Relaterat
Artikelserie
- Vårt dagliga bröd
- Vårt dagliga bröd
- Margareta har lagat skolmat i över 30 år 2010-03-26
- Matlagning är roligt om man kan det 2010-03-23
- I skolornas matråd får alla tycka till 2010-03-10
- Smaken avgör - inte närings-innehållet 2010-03-04
- Få elever känner till tallriksmodellen 2010-03-04
- Dietisten: Ingen ska behöva äta lunch före elva 2010-03-02
- Test av skolkök 2010-03-02
- Falkenberg långt från ekomålet 2010-02-17
- Finns det ett värde i närodlat? 2010-02-12
- Vilka krav ställs på mat man köper till skolan? 2010-02-10
- Oppositionen vill ha kvar köken 2010-01-30
- Gemensam organisation för mat i skola och äldreomsorg? 2010-02-02
- Det lutar åt färre kök 2010-01-29
- Skolmaten smakade bättre än den såg ut 2010-01-28
- Facket: Tufft, tungt och ont om tid 2010-01-22
- Alla vet vad som ska göras i Apelskolans kök 2010-01-22
- Föräldrarna i Morup vill ha kokerskan kvar 2010-01-19
- Lunchmaten är ett viktigt inslag i förskolans pedagogik 2010-01-19
- Var ska skolmaten lagas i framtiden? 2010-01-13
- I Ullared ska det vara sillbullar och i Vessige gillar de kalvdans 2009-12-17
- Här lagas mat för gammal och ung 2009-12-15
- Mat från alla sorters kök vid samma bord 2009-12-14
- Lunchlådan gör att vi tar kortare rast 2009-12-08
- Uteluncher blir allt dyrare 2009-12-07
- Sex av sju matställen serverar för fet lunch 2009-12-03
- Restaurangerna om maten 2009-12-03
- Ta del av laboratorieanalysen 2009-12-02
Det finns aktörer som ordnar utbildning för storkökspersonal, även om många är inriktade på den privata sektorn med priser anpassade därefter.
- Problemet är att vi inte har så mycket pengar. Vi är 150 anställda och en kurs kostar sällan under 2 000 till 3 000 kronor per person, säger kommunens kostkonsulent Märit Ivarsson.
Ett annat problem är att skolköken är en verksamhet i ständig produktion. För att kunna anordna utbildningar måste vikarier kallas in för att köken ska fungera. Svårigheter ligger också på andra plan, det tar tid att organisera utbildningar, att hitta rätt föreläsare och rätt nivå.
Ett exakt budgeterat belopp för utbildning kan Märit Ivarsson inte uppge. Pengarna som används kommer från ett EU-stöd för att kommunen köper in mjölk. Stödet ligger på runt 200 000 kronor, men det är inte sagt hur stor del som ska gå till utbildning.
Att det är budgeten som styr håller Eva Hessel på Hallands hushållningssällskap med om. Hon arrangerar kurser för bland annat skolkökspersonal i hela länet och har märkt en markant skillnad, något hon även diskuterat med kollegor runt om i landet.
- Så är det. Alla pressar budgeterna. Om jag lägger fram ett förslag på en heldagskurs frågar man om jag kan ta allt på en halvdag istället.
I Falkenberg har skolkökspersonalen en bra grundutbildning. Ingen anställs utan relevant utbildning, förutom vissa undantag vid omplaceringar. Mellan 1994 och 1996 genomförde kommunen en enorm satsning på att utbilda personalen som genomgick 20 veckors grundutbildningar. Satsningen finansierades med statliga bidrag och även mer avancerade påbyggnadsutbildningar för kockar erbjöds, något som enligt Märit Ivarsson var mycket uppskattat.
Nu finns ingen möjlighet att genomföra något liknande. Inför ändrade lagregler fick varje anställd 20 timmars utbildning mellan 2006 och 2008 i bland annat egenkontroll, men någon genomtänkt utbildningsstrategi för framtiden finns inte.
- Vi kan bli mycket bättre på det här. Vi måste ha en bättre utbildningsplan och måste jobba med att identifiera de behov som finns, säger Märit Ivarsson.
Samtidigt lyfter hon fram de billigare alternativ som finns, att personalen byter arbetsplatser eller är i vikariepoolen ett tag, för att komma till nya ställen och få inspiration.
Tipsa oss!
