Maj-Britt Bennheden i Morup må vara folkpensionär sedan många år, men hon är fjärran från förvirrad. En aktiv kvinna som just har skrivit och snart ger ut sin tionde hembygdsbok.

Vem som helst som råkat ut för det hon har gjort skulle tvivla på sina sinnen, men som tur är så har hon flera vittnen som har hört den gäckande signalen – den finns alltså där och är inget fantasifoster.

Maj-Britt skrev ett brev till Fråga Anders-spalten, och jag får medge att det var med viss tvekan jag tog mig an frågan, för hur hittar man ett svar på det oförklarliga?

Maj-Britt har den senaste månaden bokfört dagar och tider för när så att säga klockan ringer utan att finnas där.

Det finns inget gemensamt mönster, mer än att alla ringningar har inträffat på dagtid mellan 10.30 och 19.40.

Ibland är det ett par dagar mellan tillfällena, ett par gånger har det varit flera ringningar varje dag.

Som tur är aldrig på natten, vad hon har hört.

En gång ringde det under en middagsslummer och hon vaknade genast – så hon tror inte att det skulle gå att sova över en ringsignal. Det tror inte vi heller, efter att ha satt ihop och provringt den nedmonterade klockan, signalen är mycket kraftig och hörs i hela radhuslägenheten.

– Det låter precis så, snarare starkare än svagare, berättar Maj-Britt.

Ett karakteristiskt ljud, ett upprepat ”ding-dong” är det som vi får fram i klockan, inget att ta miste på.

– Det var ingen tvekan, det var just den signalen, intygar barnbarnet Alexander Bennheden, som blev vittne till en av de mystiska ringningarna, det var i slutet av april.

Han hade varit och hälsat på och hörde signalen medan han satte in sitt barn i bilen utanför. Det var lite synd, tycker Alexander, att han inte var inne i huset så han bättre kunde ha avgjort var det kom ifrån.

Hans mor, Maj-Britts dotter Inger Bennheden, har också hört signalen:

– Det var ett par veckor sedan, vi satt i vardagsrummet. Signalen lät precis som när det ringde på dörren, med den nya ringklockan, berättar Inger. Hon säger också att ljudet kom från någonstans i hallen, hon skyndade sig dit ut dit men kunde inte avgöra varifrån ringsignalen kom.

– Det är jättekonstigt, men det måste finnas någon förklaring, säger Inger Bennheden.

Till saken hör att det är två olika klockor som har vållat de här oförklarliga ringsignalerna. Först den ordinarie, som Maj-Britt lät plocka ned och sedan en batteriringklocka som hon satte upp i stället. Den började också ringa fast ingen tryckte på knappen.

Det kanske allra märkligaste är att hon sedan plockade ned den nya klockan, tog isär den och tog ur alla batterier – och att signalen ändå dök upp med ojämna mellanrum!

Den senaste tiden har den legat nedmonterad i ett förråd flera kilometer från kyrkbyn där Maj-Britt bor, men tro inte att det har stoppat signalerna...

– Man vill ju inte tro på spöken... även om det finns mycket som man inte kan förklara så vill jag gärna hitta en förklaring till det här, säger Maj-Britt Bennheden.

Tilläggas kan att i tisdags, klockan 16.40, hände det för första gången att klockan ringde mer än en dubbelsignal – då var det tre dubbla signaler i snabb följd.

– Då blev jag nästan rädd, tänk om det inte skulle sluta, säger Maj-Britt.