I går berättade HN att årets avgångselever från grundskolan fick jämförelsevis låga betyg. Jämfört med de föregående fem läsåren kan man tala om ett veritabelt ras, särskilt beträffande Söderskolan och Skogstorpsskolan, där den genomsnittliga meritpoängen sjunkit med 20 respektive 17 poäng bara sedan förra läsåret.

Någon förklaring ger inte siffrorna, och inte heller rektorerna på de två skolorna kunde i gårdagens tidning peka på något särskilt skäl till varför betygen hamnat så lågt.

Betygskriterierna är desamma, lärartätheten oförändrad och andelen behöriga lärare hög.

Om man dessutom gör det rimliga antagandet att elever av olika årgångar är ungefär lika begåvade och studiemotiverade, blir frågan än mer påträngande: Varför blev årets betyg så låga?

I brist på svar kan man notera att Söderskolan och Skogstorpsskolan var tidigast bland kommunens skolor att ge sina årskurs 7–9-elever egna datorer, enligt det så kallade En-till-En-projektet. Det skedde redan hösten 2007. De niondeklassare som lämnade de två skolorna för några veckor sedan har alltså disponerat egna datorer under de tre senaste läsåren.

Under samma tid har elevernas ”medelbetyg” sjunkit på båda skolorna. Varje läsår sedan 2006/2007 har snittbetyget varit sämre än det närmast föregående läsåret.

En av avsikterna med En-till-En-projektet var att ”öka elevernas måluppfyllelse och resultat” – det vill säga få eleverna att prestera bättre.

Projektet följs av två forskare, som hittills publicerat två rapporter.

I den senaste, från 2009, kan man läsa att att rektorerna Bengt Appelqvist (Söderskolan) och Olle Steneryd (Skogstorpsskolan) är ”mycket positiva till hur En-till-En har fungerat under de första två åren.”

På sin hemsida beskriver Falkenbergs kommun dessutom En-till-En som en ”mycket framgångsrik” satsning - den bidrog i hög grad till att Falkenberg utsågs till årets IT-kommun 2009.

Mot bakgrund av årets låga avgångsbetyg, kan man fråga sig hur nyttan med En-till-En mäts och på vad sätt projektet är en framgång. Av forskarrapporten framgår att 90 procent av lärarna ser ”stora vinster” med En-till-En: lärarsituationen i klassrummet har blivit lugnare, undervisningen mer varierad och ordningen bättre.

Särskilt framhålls att elever med läs- och skrivsvårigheter haft stor nytta av En-till-En.

Hela 67 procent av lärarna ”upplever” dessutom att det har blivit lättare för eleverna att uppnå kunskapsmålen, men denna upplevelse saknar alltså stöd i de betyg som samma lärare nyligen satt på sina elever.