På skolorna där eleverna tidigast fick egna datorer är snittbetygen lägst. De har dessutom sjunkit kraftigt.

Avsikten var den motsatta: datorerna skulle öka elevernas intresse för skolarbetet och därmed deras kunskaper.

Helena Hallerström har som forskare vid Lunds universitet följt Falkenbergs En-till-En-projekt under flera år och har tillsammans med Martin Tallvid publicerat två rapporter (en tredje kommer i höst).

Hon säger att det är svårt att mäta nyttan av datorerna och att ingen kan visa att de bidragit till bättre kunskaper hos eleverna.

– Inte på det sättet som betygen mäter. Men vi har besökt skolorna och följt undervisningen. Vi ser ju att datorerna förändrat arbetet i klassrummen. Eleverna tar reda på saker och hämtar information och svar från fler ställen, än när de bara hade en lärobok. De lär sig bli källkritiska och att ställa frågor och problematisera. Deras arbeten och redovisningar är mycket bättre.

Borde inte ökade färdig heter höja elevernas meritpoäng?

– Det är märkligt att den sjunker, men det kan ju också finnas andra saker som spelar in och som ”stör” jämförelsen. Men måluppfyllelse är mer än bara betygspoängen. Skolan är fast i det mätbara och ovana att handskas med kvalitativa kriterier.

Kan det inte vara så att eleverna använder datorerna för att umgås på nätet istället för i skolarbetet?

– Visst gör de även det. Men elever har alltid haft annat för sig i skolan – på min tid skickade vi papperslappar till varandra.