Höstterminen 2008 infördes skriftliga omdömen för alla grundskoleelever. Varje termin gör skolan en bedömning, som både elev och föräldrar får del av.

Arja Holmstedt Svensson tror att det kan ha gjort lärarna mer medvetna om kunskapsmålen – och strängare i sin bedömning.

– Många lärare har nog insett att betygskraven är ganska höga. Det kan vara en faktor bakom de sjunkande betygen, men om det har varit avgörande kan vi inte säga idag.

Om resonemanget håller skulle tidigare års avgångselever ha fått oförtjänt höga betyg, något en del skoldebattörer hävdat.

– Man har ibland talat om ”snälle-G”, säger Arja Holmstedt-Svensson, och syftar på att lärare emellanåt kanske varit omotiverat generösa vid betygssättningen.

I brist på förklaringar till betygsnedgången har HN pekat på att de två skolor där avgångsbetygen sjunkit mest, Söderskolan och Skogstorpsskolan, också är de skolor där eleverna i årskurserna 7-9 först fick egna datorer genom skolan.

– Jag kan inte göra den kopplingen. Frågan är vilket resultatet blivit om de inte haft datorerna.

Menar du att resultatet då skulle ha varit ännu sämre?

– Vem kan svara på det? Det vet vi ju inte.

Men tidigare års avgångselever, som inte haft datorer, har haft betydligt högre betyg?

– Man måste se på varje årskull för sig.

Var årets avgångselever en särskilt svag årskull?

– Det är inte vår ingång i analysen.

Elevdatorerna infördes i Falkenberg hösten 2007, efter förebild i den amerikanska delstaten Maine. De tre målen för projektet, som fick namnet En-till-En, var att:

uppmuntra skolorna att utveckla nya arbetsformer och metoder

öka elevernas vilja att lära sig nya saker

förbättra elevernas insatser och resultat.

– De två forskningsrapporterna visar att elevernas motivation och analysförmåga ökar och att de samverkar bättre. Vi ser elever som tycker det är roligt att gå i skolan, som gärna gör sina läxor och som ser samband mellan skolan och verkligheten, säger Arja Holmstedt Svensson, och understryker att de stora vinnarna är elever med behov av särskilt stöd.

När En-till-En-projektet startades i Falkenberg fanns, enligt kommunens IT-ledare Kristina Björn, inga studier eller forskarrapporter som visade att eleverna nådde bättre resultat med hjälp av datorerna.

– Det fanns indikationer och senare har det kommit rapporter som visar på samband, men först efter fem till åtta år.

Någon sådan utvärdering har ännu inte gjorts i Falkenberg.

– Jag är övertygad om att detta skapar förbättringar och kommer att ge resultat i skolan. Ända sedan sjuttiotalet har man trott att datorer i skolan är bra och i Falkenberg har vi nu ökat tillgängligheten, säger Arja Holmstedt-Svensson, och berättar att Falkenberg tillsammans med nio andra kommuner just beslutat att ”köpa in” forskning, för att utröna hur En-till-En påverkar lärandet och resultaten i skolan.

Resultatet ska vara klart om tre år. Ändå har En-till-En-projektet sedan länge beskrivits som en ”mycket stor framgång”, för att citera Falkenbergs kommuns hemsida.

– Framgången är att vi vågat göra det här, att vi som kommun tagit steget mot att förändra skolan och arbetsformerna närmare dagens arbetsmiljöer. Att vi ger eleverna en möjlighet att lära på flera sätt i olika och kreativa miljöer. Att vi utvecklar en skola i tiden, säger Kristina Björn.