Vilken är den enskilt angelägnaste åtgärden för att förbättra Falkenberg?

– Vi behöver mer pengar och personal i de verksamheter som kommunen bedriver: skolan framför allt, förskolan men även äldre- och handikappomsorgen. Det är inte givet att mer personal ger en bättre verksamhet, men i våra verksamheter har personalen länge klagat på underbemanning. Vi har varit ute och pratat med anställda, och de önskar sig inte nya flotta hjälpmedel, resor och sådan uppmuntran utan mer personal.

Blir verksamheten bättre av att kommunen tar den tillbaka från privata vårdföretag, som ni föreslår?

– Vi får en mera sammanhållen verksamhet, med bättre insyn. Det garanterar också att de skattepengar som vi lägger i verksamheten stannar där och inte går ut som vinst någon annanstans.

Skolorna i Falkenberg är ju i huvudsak kommunala. Varför lyckas de inte bättre?

– Det finns inget entydigt svar, men det är delvis ett ledningsproblem. Här i Falkenberg har vi hållit på och ändra i organisationen hur många gånger som helst, fram och tillbaka. Man vet inte vad som gäller från år till år.

– Det behövs också flera lärare, men också speciallärare, kuratorer, skolpsykologer, vaktmästare, städare. Mindre klasser tror jag vore bra. Har lärarna för många elever att hålla reda på drabbar det både elever som har lätt för sig och dom som har det svårare. Vi tycker det är bra att eleverna får datorer, men det får inte vara på bekostnad av lärartätheten.

– Men skolans bekymmer är ju inte bara grundade i skolan. Vi är en invandrartät kommun, det påverkar skolan. Finns det inte arbete så påverkar det familjerna och det reflekteras i skolan. Vi har allmänt ett hårdare och tuffare samhällsklimat och det märks också i skolan.

Mer personal och större resurser - behöver ni inte höja skatten för att klara det?

– Nej, kommunen har ett överskott efter den senaste skattehöjningen, som majoriteten lovade att inte göra, ett överskott på cirka hundra miljoner.

Det allaktivitethus ni vill skapa för ungdomar kostar väl också pengar?

– Jo, men vad kostar det att inte ge barn och ungdomar ett ställe att träffas på och istället låta dom dra runt på stan. Lokaler tror jag att vi har. Vad som krävs är inredning och två personal, det har vi pengar till.

Alla skolor ska vara bra, skriver ni. Hur ser vägen dit ut?

– Det är en fråga om resurser, planering och ledning. Om alla skolor är bra, behöver inte föräldrar välja en skola långt hemifrån och rycka upp barnen från deras kamrater. Vill någon använda en annan pedagogik så finns det inga formella hinder att göra det inom den kommunala skolan.

Ni använder ordet segregering i ert lokala valprogram. Anser du att Falkenberg är en segregerad stad?

– Vi har ju ett segregerat boende, med en hel del starka fördomar om vissa områden. Vi har byggt för lite bostäder i vår kommun och har alldeles för dåligt med hyresrätter för att kunna sprida boendet. Det gäller inte minst att ungdomar ska ha en chans att få en bostad.

Många vill ha billiga bostäder för ungdomar, men hur skall det gå till?

– Kommunen kan upplåta sin mark billigt till det kommunala bostadsbolaget. Privata byggare vill göra vinst, men ett kommunalt bostadsbolag har också andra uppgifter. Finns det önskemål om billiga hyresrätter så får man försöka bygga det. Boende för alla är faktiskt en rättighet. Man måste planera för alla sorters boenden, och här har Falkenbergs kommun inte varit bra.

Vad är ett barnbokslut?

– Det innebär att politiker, föräldrar och andra årligen ska kunna se hur mycket kommunen har satsat av resurser, ekonomiska och mänskliga, på barn och ungdomar. Hur mycket hänsyn man har tagit till barn och ungdomar i beslut under året.

Varför föreslår ni att kommunen skall ”betala högre löner inom de kvinnodominerade yrkena”?

– Det handlar om att höja statusen för de yrkesgrupper som är kvinnodominerade. Med detta menar vi ”högre än idag”, och bakom förslaget ligger bland annat att det varit svårt att få personal till vissa serviceyrken och att det kan bli ännu svårare.

Hur stor är den innerstad som ni vill göra bilfri?

– Vet inte. Vi vill ha en trivsammare innerstad, med gågator, serveringar och så vidare. Det första vi behöver göra är att se hur vi ska ordna trafikströmmarna. De här frågorna är inte färdiga, men vi vill ge uttryck för en vision om en mer levande innerstad.

Ni skriver att ni vill se ”en bilfri innerstad”?

– Vi vill gärna ha ett bilfritt område som är större än idag, men det måste göras i samråd med trafikplanerare och människor som har sin verksamhet i centrum.

En personlig fråga: du har varit sjukskriven sedan förra valet. Hur mår du?

– Det går lite upp och ner i perioder, men jag är väldigt trött och har tvingats avsäga mig nästan alla politiska uppdrag.