Branden i reaktor 2 på Ringhals natten till 11 maj förra året beräknas hittills ha kostat cirka två miljarder kronor.

Uppdrag granskning utlovar att man i kvällens program kan avslöja hittills okända uppgifter om hur säkerheten på Ringhals fungerar.

I reportaget framförs uppgifter från en som arbetar på kärnkraftverket, som enligt Uppdrag granskning har mycket god kännedom om Ringhals organisation. På grund av sin position och risken för att bli av med jobbet vill han inte gå ut med sin identitet.

Anders, som är ett fingerat namn, riktar allvarlig kritik mot ledningen och menar att Strålsäkerhetsmyndigheten förs bakom ljuset av Ringhals. Han beskriver en stängd verksamhet där informationen från ledningen är hårt kontrollerad.

– Det som man inte vill ska släppas ut därifrån, det kommer heller inte ut, säger han i reportaget.

Ett exempel som tas upp är att Strålsäkerhetsmyndigheten dagen efter branden i reaktor 2 var på ett inplanerat möte på Ringhals, men inte ett ord om händelsen yppades.

– Vi var förvånade att man inte gjorde det, säger Leif Karlsson, enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten, till Uppdrag granskning.

Enligt Ringhals kommunikationschef Gösta Larsen kontaktades Strålsäkerhetsmyndighetens tjänstemän via telefon enligt gängse rutiner samma dag.

När det gäller branden i reaktor 2 anser Anders att ledningen försöker skjuta över ansvaret för det inträffade på folk längre ner i organisationen. Han tycker att ledningen borde ta på sig hela ansvaret för det som hänt.

– Jag har pratat med många av mina medarbetare på Ringhals och alla beskriver ungefär samma sak. Det här var en liten grupp människor som fått för sig att göra ett experiment som inte utfördes särdeles bra kan man ju säga. Och de flesta som jobbar på Ringhals, de skäms helt enkelt för att jobba på ett ställe där det här har hänt.

Branden i reaktor två startade i en dammsugare, som började brinna under ett täthetsprov.

I reportaget förklarar Gösta Larsen att det var motstridiga direktiv om huruvida det skulle få finnas kvar material i reaktorinneslutningen eller inte under täthetsprovet, som gjorde att dammsugaren blev kvar.

– Det fanns motstridiga order och sedan fanns det inte någon organisationsenhet som hade det slutliga ansvaret för att se till att det såg ut som det skulle göra, säger han.

– Man hade en bild av hur det här skulle se ut i ledningen, men att man inte lyckades kommunicera det på ett bra sätt ner till organisationen, det är allvarligt som vi såg det, säger Leif Karlsson på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Rutinerna för täthetsprovet frångicks i samband med branden och normalt sett görs det när allt arbete efter en revision är genomfört. Den här gången gjordes täthetsprovet i ett tidigare skede och enligt Uppdrag granskning skulle det innebära att Ringhals kunde spara in 40 timmar i tid. Reaktorn har ännu inte kommit igång efter branden och besked om när den kan starta kommer att lämnas på fredag. Hittills har alltså den beräknade tidsvinsten på 40 timmar orsakat att reaktorn varit avstängd drygt åtta och en halv månad längre än planerat.

Uppdrag granskning presenterar uppgifter om att skyddsgruppen som skulle kontrollera reaktorinneslutningen inför provet saknade brandspecialist på grund av att Vattenfall ett år före branden hade infört anställningsstopp.