Det finns många olika sätt att få information om vädret, via bland annat appar och hemsidor. När HN studerade 10-dygnsprognoserna hos SMHI, Yr och Foreca tidigare i veckan redovisade de olika temperaturer och väderlekar. Senare i veckan hade prognoserna ändrats.
Att det är en lågtrycksperiod gör att prognoserna blir osäkrare enligt flera meteorologer som HN har pratat med.
Läs också: Vädertjänsterna som du kan lista mest på
– Generellt sett blir läget osäkrare ju längre prognosen sträcker sig. Högtryck är tillförlitligare än lågtryck. Nu är det svårt att säga hur det kommer att bli, säger Mats Johansson, chef för meteorologiska prognos- och varningstjänsten på SMHI.
Han menar att det är säkrare att säga att det finns en risk för till exempel skurar i ett större område, men det är svårt att veta exakt var.
– I vår app kan det vara svårt att få med allt när man söker på ort. Därför ska man läsa våra texter för att få veta mer om var det till exempel finns risk för skurar eller åska, säger han och menar att även varningar för olika områden är viktiga att titta på, liksom radarinformation.
Trots att 10-dygnsprognoser är så pass osäkra tror Mats Johansson att det finns ett intresse bland allmänheten att veta ungefär hur vädret kan bli. Det håller Ian Engblom, meteorolog på Foreca, med om.
– Det är väldigt individuellt vad man har för behov. Jag tror att de flesta vill veta hur vädret ser ut i dag och i morgon. Men om man ska planera sin semester är man kanske till och med intresserad av en 15-dygnsprognos. Även lantbrukare har ett intresse av det, säger han.
Ian Engblom tycker att 15-dygnsprognoser ska användas för att se spridningen i temperatur och nederbörd. På så sätt går det att få en uppfattning om ungefär hur många grader det kan bli och hur mycket regn som väntas komma.
Ibland kan dock både plats och tid i prognosen hamna fel.
– Prognosen kan vara rätt, men att det hamnar lite snett så att det till exempel börjar regna någon annanstans. Man kan också uppleva att prognosen är fel för att det är sol trots att prognosen visade att det skulle regna. Sedan kan det börja regna en halvtimme senare, så den var egentligen ganska rättvisande, säger Ian Engblom.
Lasse Rydkvist, meteorolog på SVT:s väderredaktion, tipsar om att inte bara titta på en plats när man kollar vädret.
– Som meteorolog är mitt bästa tips att inte bara stirra sig blind på de här punktprognoserna. Mitt tips är att kolla lite mer över hela Sverigekartan för att se om det till exempel är regn- eller molntäcken som drar in. Det är så vi helst jobbar. Vädret upplevs som väldigt lokalt, men det är storskaligt, säger han.
Han menar också att matematiken måste bli bättre för att säkrare prognoser ska kunna tas fram. Esten Granan, meteorolog på Meteorologisk institutt, i Oslo, som har hand om sajten Yr, säger att metoderna utvecklas hela tiden.
– Sådana här långtidsprognoser är krävande. De blir säkrare och säkrare med metoder som utvecklas, men det tar tid, säger han.
