Horredsbygdens gamla byggnader inventeras Databasen Bygdeband byggs upp av hembygdsrörelsen
Relaterat
Bygdeband är en databas som företaget Genline och Sveriges hembygdsförbund försöker skapa. För några år sedan lanserade Genline sin släktforskartjänst som erbjuder scannade sidor av kyrkoböcker på datorskärmen.
Målgruppen är släktforskare, som genom ett abonnemang på Genline kan titta i kyrkböcker hemma på skärmen istället för att resa till olika arkiv.
Principen för Bygdeband är den samma. Sveriges gamla byggnader ska inventeras och göras sökbara i en abonnerad databas. Hembygdsrörelsen deltar i projektet och Horreds hembygdsförening har nappat.
Birgit Carlsson är ordförande i Horreds hembygdsförening och hon menar att Bygdeband är ett bra sätt för föreningen att förmedla kunskap om hembygden. Att allt blir samlat på säkra servrar känns också bra.
En grupp i föreningen jobbar med inventeringen. Man har god hjälp av den torpinventering man gjorde på 1960- och 70-talen.
– Den gången gick man bara på torp för man menade att det var de som var på väg att försvinna. Men nu är inte gårdarna beständiga heller, säger Birgit Carlsson.
Helst ska allt med i Bygdeband: företag, affärer, skolor, gårdar, torp, herrgårdar - och varför inte broar? Varje plats fylls med information om vilka som bott där, händelser på platsen och kanske uppgifter om vad som odlades på gården - helt enkelt all information som hembygdsföreningarna har tillgång till.
Olika platser kan länkas till varandra - kanske gick barnen i torpet i skolan och kanske arbetade de sedan på en stor gård? På så sätt knyts hemmet, skolan och arbetsplatsen samman.
– Man kan lägga in hur mycket som helst, säger Birgit. Om vi har foton lägger vi in dem, och om det finns bilder på människor knutna till platsen lägger vi så klart in dem också.
Kransa-Kajsa är en person som hamnar i Bygdeband, genom hennes torp, Kransatorpet. Hon hette egentligen Inga Kajsa och inför sin 90-årsdag 1935 berättade hon om hur hon mindes Veselången före utdikningen och att man 1863 firade midsommar på den gamla sjöbotten.
Kransa-Kajsa var kokerska och hjälpte till vid förlossningar och begravningar. Hon hade gott ord om sig att vara hjälpsam och pålitlig. Hembygdsföreningen har många uppgifter om Kransa-Kajsa och de ska läggas in i Bygdeband.
Gruppen som arbetar med Bygdeband jobbar tätt tillsammans, och alla bidrar med sina specialkunskaper om arkiv, foton och datorer. Och mycket arbete blir det.
– Vi pratar om gamla 1700- och 1800-talsmänniskor som om de är fullständigt levande. Folk undrar ju vad vi håller på med, skrattar Birgit.





































