En dator per elev blir verklighet om tre år
En laptop per högstadieelev inom tre år. Det är målet i Kungsbacka kommun. Åsa Gårdsskola har i dag bäst tillgång på datorer. Och de används flitigt i undervisningen.
Relaterat
Fakta
Ny it-strategi
Målet är att årskurserna upp till sexan ska ha en dator på fyra elever 2014. Förskolan ska ha en dator på tio barn om två år. Högstadieeleverna ska ha varsin dator 2013. Samtidigt ska alla skolor få trådlöst internet, kanoner (projektorer för datorer), och ”smartboards”. Kullaviksskolan och Smedingeskolan är först ut i projektet. Där får högstadieeleverna sina datorer i vår.
I dag går det cirka sex elever per dator i årskurserna 6 till 9, och cirka åtta från förskolan till årskurs 5 i kommunen.
Skoldagen är i full gång på Åsa Gårdsskola och inte en enda laptop är ledig. I olika små rum sitter eleverna var för sig eller i grupp och arbetar vid tangentborden.
– Vi är lyckligt lottade, men det är ett jättehårt tryck på våra datorer, säger Lisa Tornevall, svensk-, bild- och medielärare.
Här går det ungefär tre elever per dator, om man räknar in personalens.
Betydligt sämre ser det ut på andra håll i kommunen och det är skillnader som politikerna vill utjämna. Inom tre år ska alla högstadieelever ha varsin laptop och tillgång till trådlöst nätverk. Fullt utbyggd kommer satsningen kosta 18 miljoner kronor per år.
– Det är den här vägen skolan måste gå. Vi ser att eleverna i dag inhämtar kunskap genom informationstekniken och man måste lära dem att använda den på rätt sätt. Dessutom får alla samma möjlighet att ta del av den nya tekniken, säger Larry Söder (KD), ordförande i för- och grundskolenämnden.
Utvecklingen går fort, det är Åsa Gårdsskola ett exempel på.
Från att ha varit ett hjälpmedel vid sidan om har datorerna tagit en central roll i undervisningen. Här fungerar de som anteckningsblock, uppslagsverk och redovisningsverktyg med hjälp av powerpoint.
– De är ständigt närvarande. Eleverna använder internet i alla ämnen för att söka material. De är uppvuxna med det och ser internet som den enda källan. Det gäller att få dem att förstå att allt som finns på nätet inte är sant, säger Lisa Tornevall.
Lärarna på skolan för en dialog med eleverna om hur man använder informationen på nätet.
De uppmanar till källkritik och kräver att eleverna använder olika källor.
– Det är vi stenhårda med.
Som en del av undervisningen har Lisa Tornevalls elever också fått starta bloggar.
– Vi lever i en värld med attityden ”syns du så finns du”. Jag vill komma in på diskussioner om hur vi beter oss på nätet och vad man ska och inte ska skriva. De ska bli medvetna om att det de skriver blir offentligt.
Eleverna får bara använda datorerna i undervisningssyfte, privat surfning är förbjuden under arbetspassen. Men här har man få lektioner i traditionell mening. Eleverna jobbar mer självständigt i mindre rum där pedagogerna går runt och handleder. Lisa Tornevall menar att lärarna på så sätt har god koll på vad som sker bakom skärmarna.
– Det händer såklart att de gör saker på datorerna som de inte ska. Men vi blockerar inga sajter, i stället försöker vi skapa en diskussion kring vad som är okej.

























