Det var en oenig nämndledning som höll presskonferens efter socialnämndens augustimöte.

Vice ordföranden Mia Magné (C) och ordföranden Owe Eglinger (S) har vitt skiljda uppfattningar både om det enskilda fallet med de omhändertagna barnen och om hur nämnden bör agera med anledning av de problem som finns i förvaltningen.

– Jag tycker att vi varit alltför fega när det gäller att stå upp och säga att vi gjort fel, säger Magné, som inte får med sig Eglinger i pudeln.

Nämndmötet innehöll flera punkter som berörde krisen i förvaltningen.

Henry Sandahls (MBP) förslag om att delegationen i ärendet skulle upphöra fick inget gehör från övriga ledamöter.

Lars-Inge Andersson (KD) krävde Ann Hjerténs avgång. Hjertén (S) är ordförande i socialutskottet och det var hon som fattade beslutet om att de två syskonen med omedelbar verkan och utan förvarning skulle omplaceras från sitt familjehem till ett jourhem.

Socialutskottet har nyligen tagit fram nya rutiner om att ledamöterna fortsättningsvis ska läsa all dokumentation i de ärenden de beslutar i, inte enbart en del av dokumentationen.

Andersson fick medhåll av Henry Sandahl. Övriga nämndledamöter uttalade sitt stöd och fulla förtroende för Hjertén.

Socialnämnden tog också ställning till en skrivelse till Socialstyrelsen. Myndigheten var inte nöjd med det svar man fick på sin granskning utan hade kompletterande frågor som krävde svar. Mia Magné har invändningar mot svaret.

– Jag tycker att våra svar är tunna. De säger egentligen ingenting, säger hon.

På förslag från socialchef Magnus Andersson fattade politikerna beslut om att anlita en extern konsult, med uppgift att göra en genomlysning av barn- och familjeenheten. Socialstyrelsens kritik, trycket från medierna och personalens hälsa är några anledningar till att han vill ha in ett par nya ögon. Men den främsta anledningen stavas förtroende:

– Det känns inte riktigt som att vi har medborgarnas förtroende för tillfället. Och då har vi ett problem för det är ändå medborgarna som ger oss vårt uppdrag, säger Magnus Andersson.

Vad gäller förtroendefrågan föredrar dock Mia Magné en metod framför andra. Hon vill höra förvaltningen och Eglinger tydligt erkänna att de gjort fel.

– Det är nog den enda sak vi kan göra för att få tillbaka förtroendet. Vi är lite fega, skyddar varandra lite för mycket, säger Magné.