Bostadsbyggandet
har fått egen strategi
I översiktplanen 2010 för Varbergs kommun beslutades hur staden, orter och landsbygden ska utvecklas.
Men hur ska det gå till?
Det har en arbetsgrupp nu tagit fram en strategi för.
Relaterat
Det kokar och bubblar i Varberg. Bostäder behövs, industriområden behöver växa och behovet av fler förskolor, skolor och trygghetsbostäder ökar i flera områden.
Trycket på planeringskontoret, stadsbyggnadskontoret och andra instanser har varit stort och detaljplanearbetet har tagit för lång tid. Kritiken har varit hård. Därför har kommunledningen bland annat gett planeringskontoret i uppdrag att ta fram en strategisk plan.
En sådan är nu klar och ska remissbehandlas. I den föreslagna bebyggelse- och utvecklingsplanen beskrivs nuläget, målen, prioriteringar och strategi till och med 2016.
- Vi vill styra upp genom nya prioriteringar. Vi vill jobba med stora bostadsprojekt som verkligen ger något. Framför allt är det hyreslägenheter som saknas, säger Varbergs kommuns samhällsplaneringschef Jan Malmgren.
Samhällsplaneringen ska vara hållbar och ta hänsyn till olika samhällsintressen. Planeringen ska bli mer effektiv genom att berörda nämnder och förvaltningar ska arbeta mer tillsammans.
Under åren 2000 -2011 har det i genomsnitt byggts cirka 230 bostäder per år i kommunen. Men variationerna under åren har varit stora.
Det mesta har byggts i stan och runtomkring. Förutom nyproduktion har cirka 50-75 fritidshus per år blivit åretruntboende.
Byggandet av bostäder har inte motsvarat behovet, och det bedöms vara ett allvarligt hot mot kommunens tillväxt. Inriktningen i den nya planen är att minst 350 bostäder per år ska byggas. Varje år ska detaljplaner för minst 400 bostäder bli klara och helst ska detaljplanearbetet omfatta betydligt fler. Anledningen är att en del detaljplaner aldrig genomförs.
För att klara byggmålen behövs utökade investeringar gällande markköp, kommunal service och infrastruktur. Bristen på skolor är till exempel ett stopp i nya områden.
Vidare konstateras att en del fritidshusområden håller på att omvandlas till permanent boende. Många vill bygga ut. I strategin konstateras att förfrågningar om utökade byggrätter behöver hanteras i ett övergripande sammanhang och att kommunen kommer att gå vidare med det i en särskild fritidshusutredning.
I den speciella delen i strategin som behandlar utbyggnadsturordningen i tätorten behandlas en kraftig utbyggnad av Trönninge.
Ytterligare bebyggelse, förutom det som har planerats, anses däremot inte lämpligt i Trönningenäs förrän samhällservicen har byggts ut.
I Tofta är det problem med vattenförsörjningen. Ett nytt vattentorn behövs, men det är möjligt att förtäta i låglänta delar innan ett nytt vattentorn byggs. Även i Lindberg bör byggandet vänta på det nya vattentornet.
Det är bara några exempel. Förutom att olika delar av Varbergs tätort behandlas, beskrivs även utvecklingsmöjligheterna för kommunens tätorter var för sig.
Den föreslagna strategiska bebyggelse- och utvecklingsplanen är på remissbehandling fram till 10 juli, under hösten kommer förslaget att slutbehandlas.














