Hattar, kaffekannor, souvenirer, förkläden och broderier – utställningarna på Klasa hembygdsgård saknar knappast variation. I år ligger ett ofantligt arbete bakom utställningen på vinden. Hemvävt är temat och samlingen är onekligen imponerande.

Åtta damer har jobbat sedan förra sommaren med vävningen. Två vävstolar har de haft att tillgå i drängstugan och arbetet har därför skett i skift på kvällar och helger med undantag för den kyligaste vintern.

– Vi har bjudit in våra egna kvinnor i drängkammaren kan man säga, skrattar Britt Nilsson som sitter i Klasakommittén.

För den oinvigde blir besöket på utställningen också en lektion i vävkonstens vokabulär. Plattväv, varprips, daldräll, finnväv, sjusprängsdräll och hålkrus – det låter lika vackert som det ser ut.

Märtha Johansson har vävt ett gubbatäcke med ett helt livsöde på. En flicka och en pojke föds, går ut skolan och gifter sig längs med varpen. Vävtekniken är speciell och Märtha har haft tungan rätt i mun hela vägen.

Ulla Möller ägnade sig åt finnväv, något hon inte kommer göra igen.

– Det var det jobbigaste jag gjort! säger hon och visar upp den vävda tuppen som finns spegelvänd på baksidan.

Damerna har trivts ihop och önskar att fler upptäckte tjusningen med vävning.

– Det är avstressande och skönt. Det vore något för moderna kvinnor, säger Ulla Möller.

På onsdag om en vecka välkomnas de första besökarna till den vackra hembygdsgården i Lindberg. Då säljs också, precis som vanligt, kaffe med dopp.