Bergviksskolan är en röd tegelbyggnad med blyertsstreck på väggarna, talldungar intill skolgården och Luleås nya ishall runt knuten.

Nyheten att skolan ska stängas slog ner som en bomb i våras. Sedan dess har rektor Karin Hult och särskolerektor Britt-Marie Vikström pepprats med frågor från oroliga föräldrar, utan att kunna ge svar.

– De vill ha en framförhållning som jag inte kan ge, vi vet ju inte alla detaljer än. Jag känner att många redan är på väg. Du sätter inte din sexåring här när du vet att skolan ska läggas ner, säger Karin Hult.

I november tas det slutgiltiga beslutet, men mycket tyder på att Bergviksskolan stängs 2010/2011. De yngre eleverna flyttas ett par kilometer till Östra skolan, som ska renoveras. Högstadieeleverna får ta sig till Gymnasiebyn på andra sidan stan; kommunens stora och nybyggda gymnasiecampus där elevtalet minskar.

– Det är ingen optimal lösning, särskilt för de yngsta. Föräldrarna vill ha sina barn nära. Det finns en risk för att eleverna söker sig till andra skolor, säger Karin Hult.

De senaste åren har elevkullarna i Luleås grundskolor minskat kraftigt. Samtidigt har var tionde elev börjat i en friskola. Kommunen har för mycket tomma skollokaler, särskilt i centrum, och politikerna räknar med att spara åtta miljoner på att stänga Bergviksskolan.

Rektorerna önskar att de i stället hade fått ställa av delar av lokalerna. Nyligen renoverades skolan för runt tio miljoner. Tanken på resursslöseriet kliar.

De är också rädda för att skolans populära idrottsprofil inte ska fungera bra efter flytten, och tycker det är problematisk att den pedagogiska kompetensen splittras.

– Det är en stor process att lägga ner en så stor och etablerad skola, säger Britt-Marie Vikström.

Bland eleverna i klass åtta är känslorna inför stängningen dubbla. På Bergviksskolan behöver de aldrig känna sig ensamma, alla känner alla och de flesta lärarna är bra.

– Bergviksskolan har funnits här så länge. Det känns onödigt att stänga den nu, säger Louisa Svedlund Lopez.

Några tycker att den längre resvägen är ett problem, och undrar hur det kommer fungera med yngre elever intill gymnasieeleverna.

– Fast det kan vara kul med något nytt också, och roligt att gå inne i stan, säger Linus Lindström.

Marianne Asplund är lärare på Bergviksskolan. Hon tycker det känns konstigt att en hel stadsdel snart blir utan kommunalt låg- och mellanstadium.

– Jag undrar över ekonomin i det här. Nu måste man ju bygga ändamålsenliga salar för NO, hemkunskap och slöjd på andra ställen, säger hon.

Marianne anser att friskolorna har lett till sämre ekonomi och hårdare arbete för personalen på kommunens skolor. Och det är eleverna med störst behov av stöd som drabbats hårdast.

En bit bort ligger den fristående grundskolan Nya Läroverket. Här är lokalerna ljusa och klotterfria. På väggarna hänger elevernas färgglada tavlor och i mediesalen pågår filmvisning på storduk.

Rektor Gunvor Selberg har arbetat 40 år i skolans värld, bland annat som skolchef i Luleå kommun. För några år sedan fick hon nog av långa beslutsvägar och att se skolpengarna slukas av administration. Hon startade Nya Läroverket, som i dag har 400 elever och tusen på kö.

– Jag ser vilken kraft som släpps loss när personalen får ansvar och blir delaktig. Här är all information och alla beslut nära, säger hon.

Nya Läroverkets inriktning är ”Art & Science”. Skoltiden är mellan nio och tre. På morgnar och eftermiddagar ordnar lärare särskilda klubbar i läroämnen eller andra ämnen de är intresserade av. Tanken är att ge elever möjlighet till fördjupning eller extrahjälp i ett ämne.

Skolan går med vinst, men Gunvor Selberg betonar att aktieägarna inte har fått någon utdelning. I stället har pengarna investerats i nya datorer och ett nytt fritids.

– Jag springer aldrig på möten och konferenser, det fungerar utmärkt ändå. Vi har en liten administration. Lärarna tar ett stort ansvar och sköter exempelvis om biblioteket. Det gör att vi får pengar över, även om vi hyr lokaler och städning av kommunen, säger hon.

I skolans lärarrum sitter kollegorna utspridda vid varsin dator. Gunnar Johansson berättar att lärarna har mycket eget inflytande. Varje arbetslag bestämmer exempelvis själv över sin ekonomi.

Kollegan Jenny Lång trivs med de korta beslutsvägarna.

– Man slipper vänta en evighet på att ett beslut ska tas. Det är också bra att rektorn nästan alltid är på plats om något händer, säger hon.

Klass 9c har bara gott att säga om sin skola. De berättar att eleverna ofta får jobba med egna idéer.

– Det är inte bara prov, prov, prov. Vi har mycket projektarbeten, säger Noomi Lahti.

– I vanliga skolan är det typ: nu ska vi jobba efter studieplanen som vi gjort i 30 år, säger Amanda Wikberg.

Martin Eriksson berättar att han gick på skolans fotoklubb förra året, och förbättrade sitt bildbetyg. Eleverna gillar också att de kan lämna saker framme utan att någon tar dem.

– Om vi inte klottrar tjänar vi på det. Förra året fick vi 500 kronor som vi använde till klassresan, säger Magdalena Stenlund.

Rektor Gunvor Selberg tycker att det finns många felaktiga myter om friskolor, särskilt när det gäller ekonomi.

– Det går inte att göra vinst på undervisning. Jag kan inte förhandla bort ett visst antal timmar i SO eller andra ämnen. Det man kan vinna på är att ha egna städerskor, minska på administration eller bilda fastighetsbolag istället för att hyra lokaler, säger hon.

Friskolorna får ofta kritik för att de kan välja bort barn i behov av extra stöd. Gunvor ger en annan bild. Hon säger att skolan tagit emot många mobbade barn som tidigare inte fått tillräcklig hjälp, och andra som på olika sätt är missnöjda med den kommunala skolan.

– Friskolorna har lett till en jädrans skärpning hos kommunen. Man har börjat lyssna mer till föräldrar och barn, säger hon, och avvisar samtidigt att friskolorna leder till sämre ekonomi för kommunens skolor.

– Man måste våga lägga ner skolor och förändra strukturer.

Nästa år vill Nya Läroverket starta ytterligare en skola i Luleå. Gunvor är kritisk till kommunens inställning.

– Massor med företag har erbjudit oss lokaler. Vi har sagt att vi helst hyr skollokaler av kommunen, men politikerna säger nej. Det är obegåvat att de inte fattar att vi måste samarbeta och hjälpas åt, säger hon.