Föräldrar: Kommunen måste lyssna
Relaterat
Ökad konkurrens. Nya Läroverket är en av de två friskolor som tagit upp konkurrensen med kommunen. De kommunala skolorna svarar med ökad profilering och att ta hjälp av en basketcoach i marknadsföringen.Foto: Tomas Bergman
Fakta
Många vill starta nya friskolor
2007 ansökte åtta nya friskolor om att starta i Luleå. Kommunpolitikerna, där S är i majoritet, sa nej. Skolverket gav klartecken ändå, men bara en av skolorna startade.
Sedan tidigare har Luleå tre gymnasiefriskolor och tre fristående grundskolor. En av dem, Nya Läroverket, öppnar ännu en skola nästa år, och NTI-gymnasiet vill också växa. Fler väntas ansöka framöver. Andelen friskoleelever är 10 procent.
Åtta nya friskolor vill till Varberg, och en befintlig vill växa. Den borgerliga politiska majoriteten i Varberg har gett klartecken till alla utom två.
I dag har Varberg fyra gymnasiefriskolor och tre fristående grundskolor. Andelen friskoleelever är 29 respektive 3,4 procent.
I våras, när turbulensen och oron i skolorna rasade som mest, bildade några engagerade föräldrar Luleås föräldraförening Hem och Skola. Nu jobbar de med att skapa ett samarbete med skolans politiker och tjänstemän.
Även föräldrar har skyldighet att sätta sig in i skolans värld och skaffa sig den kunskap som behövs, anser de.
– Om vi föräldrar bygger upp ett långsiktigt engagemang kan vi påverka det som är på gång i ett tidigt stadium. Då kanske vi slipper akutåtgärder och att föräldrar hamnar i affekt, säger Tina Dunder, föreningens ordförande.
– Vi vet att skolan måste dra ner och göra förändringar. Men om vi kan vara med och hitta lösningar kanske det inte blir alltför tokigt, säger Jane Lucas.
Föräldrarna är kritiska till hur kommunen hanterat många av de omställningar och nedskärningar som skett i skolorna de senaste åren. De tycker att rektorerna inte alltid har tillräcklig kunskap, utan gör godtyckliga förändringar och akutåtgärder som slår fel.
Nedskärningarna drabbar alla elever, men särskilt barn i behov av extra stöd. De ser också problem med att turordningsreglerna vid uppsägningar gör att nyckelpersoner försvinner från skolorna.
– Det stora misstaget är att informationen till föräldrar och elever varit för dålig. Det skapar mycket oro, säger Tina Dunder.
Friskolornas intåg i Luleå har bidragit till turbulensen i kommunens skolor, men föräldrarna är inte kritiska till friskolorna i sig. Grunden ska vara en bra kommunal skola, men de tycker att friskolorna kan vara ett komplement.
– Vi har olika behov, därför behövs en mix. Jag tycker att det är ett fegt argument att säga att den kommunala skolan inte hade haft samma läge om det inte vore för friskolorna, säger Agnetha Ersson Eriksson.
Sedan friskolorna etablerades tycker föräldrarna att kommunens skolor har jobbat mycket med att förbättra sig. De har lyft sig undervisningsmässigt, satsat på mer temainriktat lärande och profilerat sig.
I dag konkurrerar kommunen med friskolorna, istället för att samarbeta. Det tycker föräldrarna är fel.
– Det finns mycket de kan göra tillsammans så att alla vinner. Exempelvis samarbeta kring skolprojekt, eller dela på sporthallar, pedagoger och vikarier, säger Tina Dunder.
Förändringarna i Luleås skolvärld lär fortsätta, men föräldrarna ser positivt på framtiden.
– Vi kan växa med alla kriser, bara man hanterar dem rätt. Med ett större föräldraengagemang kan vi få ett bra skolklimat i Luleå, säger Agnetha Ersson Eriksson.























Senaste kommentarerna:
Skrivet 27 sep 2009 11:34 "Homo Academicus" (Ej registrerad)
Ett tips, och en uppmaning samt utmaning: Varför gör inte samtliga föräldraföreningar i Varbergs olika skolor och skolformer, granskningar av varandras skolor. Man kan bättre konkurrera och finna fördelar och brister, som gynnar ens egen "ideologi" och skolform. På så sätt blir det mer "objektiva" och oberoende studier av t ex lärares behörighet, skolans budget och fördelning, skolplaner och betygssättning, skolledning och rektorers utbildning och kompetens, när gjordes inspektioner från Skolverket och Skolinspektioner, samt vilka band har dessa "statliga" inspektörer med kommunen och olika informella nätverk bland rektorer och tjänstemän existerar etc. Frågeställningar som dessa är oerhört viktiga och relativt enkla att studera, om man vill, bestämmer sig för det och samarbetar samt bryr sig om sina barns skolgång och samhällets utveckling och fortbestånd. Vill vi ha en skola som ligger i framkanten och som har kvalite? Någon/ra som följer med mig i min studie? Kom igen!
Skrivet 26 sep 2009 11:04 "Homo Academicus" (Ej registrerad)
I artikeln, ovan, säger Luleås föräldraförening: "Även föräldrar har skyldighet att sätta sig in i skolans värld och skaffa sig den kunskap som behövs, anser de." Bra sagt, och oerhört sant och relevant, anser jag. Tänk om föräldrar, över hela Sveriger, helt plötsligt skulle börja bry sig om deras barns skolmiljö, undervisningen, hur det är på raster, skolatmosfären, granska ledningar (såväl kommunala som fristående), granska lärare (kontrollera om de är behöriga och är prickfria enligt RPS), samarbeta med skolorna och granska förvaltningar etc. Även ge ros och uppmuntran till dem som är behöriga och kompetenta inom skolans värld. Dessutom granska politikernas, de som sysslar med skolfrågor, deras bakgrund, utbildning, examina och intyg samt kunskaper inom respektive område och sektor etc. Detta är enkelt, roligt och ett måste i dagens samhälle. Någon som vill hänga på mig i veckan tillmin skola, en friskola? Kontakta HN. Vi syns!