De senaste fem åren har Luleå kommun sagt upp mellan femtio och hundra skolanställda - varje år. I takt med att elevunderlaget minskar och friskolorna tar mark tvingas skolor och förskolor slå samman klasser och göra sig av med lokaler.

Gamla skollokaler är idag rivna, sålda, uthyrda eller ombyggda till äldreboenden.

Listan på skolor som varit nedläggningshotade är lång. Nästa år stängs troligtvis en av de största, Bergviksskolan. De flesta andra förslagen har dragits tillbaka, delvis på grund av massiva protester från föräldrar, lärare och elever.

- Vi borde ha lyckats bättre, men det är inte lätt att lägga ner en skola och hitta alternativa lösningar. När en skola stängs tycker människor det är lite som att ljuset släcks i byn. Samtidigt kan vi inte bedriva skolor utan barn, säger Ingrid Norberg (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande.

Lågkonjunkturen har inneburit nya besparingar för skolorna. För att undvika att skolor dras med tomma och kostsamma skollokaler får rektorerna numera bara pengar för ett visst antal kvadratmeter.

- Tidigare stod rektorerna först på barrikaderna och sa: inte vår skola! Nu är de betydligt angelägnare om att bli av med lokaler, säger skolchef Sture Bryggman.

Båda framhåller att friskolorna bidragit till sämre ekonomi för kommunens skolor, åtminstone under en period. Det kostar att krympa och anpassa verksamheten, och runt hälften av uppsägningarna beror på elevtappet till friskolorna.

- Men Luleå avsätter fortfarande något mer till skolan jämfört med andra kommuner, så vi har goda förutsättningar att bedriva en skola med bra kvalitet. Trots att vi tvingas jobba med dessa destruktiva effektiviseringskrav har både skolresultaten och personalens sjukfrånvaro förbättrats. Jag är lite förvånad, säger Sture Bryggman.

Friskolorna väntas växa och bli fler. Trots turbulens och neddragningar hoppas ledningen att kommunens skolor ska stå sig väl i konkurrensen, särskilt på gymnasiet. För några år sedan invigdes kommunens nya, stora gymnasiecampus, som ligger på en av Luleås mest attraktiva tomter vid vattnet. En halv miljard har plöjts ner i satsningen.

- Vi måste ha en bra lärmiljö för att hålla attraktionsvärdet högt. Vi konkurrerar med kvalité, och lovar inga jippoarrangemang eller nya datorer. Alla våra pedagoger har behörighet och när det gäller elevhälsan och stödresurser är vi överlägsna friskolorna, säger Ingrid Norberg.

Numera lägger kommunen varje år några hundratusen på marknadsföring. På hemsidor och i helsidesannonser berättar skolpersonal om sitt jobb. David Visscher, tidigare coach för Plannja basket, har anställts på halvtid. Hans uppdrag är att stärka självkänslan hos personalen och få dem att berätta hur stolta de är över sin arbetsplats.

- Vi behöver människor som kliver fram och säger: jag är en bra lärare och kan ta hand om ditt barn, säger Sture Bryggman.

Strömmen av friskolor har fått nej från Luleås kommunpolitiker, där socialdemokraterna är i stark majoritet. Skolverket har ändå tillåtit etableringarna.

Sture Bryggman framhåller att en ökad pedagogisk mångfald är bra. Samtidigt tycker han det är problematiskt att kommunen måste ha en beredskap för att ta emot elever från fristående grundskolor, om någon av friskolorna plötsligt skulle läggas ner.

Ingrid Norberg tycker det är fel att kommunerna får så kort tid på sig att anpassa sig när nya friskolor etableras. Hon tycker också att lagen ger friskolor bättre förutsättningar än kommunala skolor.

- Friskolorna behöver bara använda tre fjärdedelar av elevpengen till skolan, resten kan de åka till Bahamas för. Jag tycker inte man ska kunna göra profit på den här typen av skattefinansierad verksamhet. Men detta är inte svart eller vitt. Tack vare friskolorna har vi i kommunen blivit duktiga på att förbättra oss, säger hon.