Landstinget har en lokal nämnd i varje kommun. I Varberg heter den Varbergsnämnden. Dess uppgift är att är att föra en dialog med kommuninvånarna om sjukvården. Under 2009 fokuserade Varbergsnämnden särskilt på livsstilsfrågor, psykisk ohälsa och tandvård. 2010 kommer det att handla om cancervården.

Ingeborg Oléni tycker att det är rena löjan.

– För mig som är hälsovetenskapare så är det lite patetiskt. Alla åldersgrupper finns kartlagda och vetenskapen vet vilken sjukvård som behövs i olika befolkningssammansättningar, säger hon.

De lokala nämnderna bildades i samband med landstingets politiska omorganisation januari 2007, och var redan från början ifrågasatta. De kritiserades för att vara tandlösa eftersom de inte kan besluta i viktiga budgetfrågor, utan bara har som uppgift att påverka andra nämnder och styrelser i landstinget.

Sammanlagt har politikerarvodena för Hallands sex lokala nämnder kostat cirka 17 miljoner kronor de tre senaste åren. Varbergsnämnden har kostat cirka en miljon kronor per år i politikerarvode.

Ingeborg Oleni tycker att pengarna kunde användas bättre.

– Kostnaderna för Varbergsnämndens arvoden hade räckt till två sjukgymnaster på Skansliens Dagrehab. I stället för att slåss för den verksamheten har Varbergsnämnden bara accepterat nedskärningarna. Det tycker jag inte är att företräda kommuninvånarna, säger hon.

Förutom arvoden har Varbergsnämnden använt 897 000 kronor 2007, 1 238 000 kronor 2008 och cirka 1 750 000 kronor 2009 till hälsofrämjande insatser, till exempel för information och möten med allmänheten. Dessutom finns kostnader för administration.

Karl-Gunnar Svensson (KD), som är ordförande i Varbergsnämnden, anser att de lokala nämnderna behövs.

– Genom de lokala nämnderna har landstinget fått en bättre kontakt med kommunerna. Det är nödvändigt, eftersom landsting och kommuner i många fall delar på vården, säger han.

Han medger att det i vissa fall är ett problem att förklara Varbergsnämndens funktion.

– Vi kan inte besluta om det som allmänheten kontaktar oss om, utan vår uppgift är att vidarebefordra önskemål till rätt instans och se till att de behandlas, säger han.

Lanstingsstyrelsens ordförande Mats Eriksson (M) anser att de lokala nämnderna har varit viktiga i landstingsarbetet.

– Varbergsnämnden var kanske lite sen i starten, men jag anser att vi har blivit mer precisa när det gäller vårdbehovet i Varberg jämfört med den gamla modellen, säger han.

I dag finns nio ordinarie ledamöter i Varbergsnämnden plus en ersättare. Nästa mandatperiod minskas troligtvis antalet ordinarie platser till sju och det kommer inte att finnas några ersättare.

– Rent demokratisk är det en brist eftersom det minskar chanserna för de små partierna att få en plats. Arbetsmässigt är det inga problem, säger Karl-Gunnar Svensson som själv representerar ett mindre parti.

Minskningen ingår i det förändringspaket som ligger som grund för införandet av nya Region Halland nästa år. Då slås landstinget och nuvarande regionförbundet ihop till en regionorganisation, för att fungera ungefär som Region Skåne och Västra Götaland.

Mats Eriksson anser att de lokala nämnderna behövs de närmaste åren.

– Det är inte möjligt att ta bort de lokala nämnderna i samband med att nya Region Halland bildas, utan det får vi göra nästa valomgång. Jag skulle tro att de lokala nämnderna och kommunberedningen slås ihop då, men det finns inget färdigt förslag, säger han.

Karl-Gunnar Svensson tycker att en utveckling där de lokala nämnderna tas upp i kommunberedningen är helt ok.

– Men jag anser att det då måste finnas en sådan organisation i varje kommun, säger han.

I dag ska landstingsstyrelsen besluta om de lokala nämnderna och hur den politiska organisationen över huvud taget ska se ut i det nya Region Halland. Frågan kommer sedan att slutbehandlas i landstingsfullmäktige.