Försäkringskassan: Vi och AF har ett gemensamt ansvar
Ingen utförsäkrad ska behöva hamna mellan stolarna. Det menar Birgitta Andersson, områdeschef på försäkringskassan i Varberg. – Arbetsförmedlingen och försäkringskassan har ett gemensamt ansvar tillsammans med de försäkrade om att komma vidare, säger hon.
Enligt Birgitta Andersson är det viktigt med kommunikation och bra överlämnande möten i samband med att arbetslivsintroduktionen avslutas.
– När arbetsförmedlingen gör bedömningen att de inte kan hjälpa någon vidare erbjuds alltid ett möte, som är frivilligt.
Där ska personen i fråga kunna beskriva sin situation och arbetsförmedlingen och försäkringskassan ska kunna informera om vad som ska hända. Ibland är även någon från vården med på ett sådant möte.
Hur kan bedömningarna bli så olika för en människa att arbetsförmedlingen menar att det inte finns någon arbetsförmåga och försäkringskassan bedömer att den är 100 procent?
– Vi (försäkringskassan) bedömer rätten till sjukpenning. Det måste vara på pappret styrkt att diagnosen och följden av den, gör att jag inte kan jobba, säger Birgitta Andersson.
Hon säger att när en person återsöker till försäkringskassan efter arbetslivsintroduktionen bedöms det som ett nytt ärende. Då ska det vara dokumenterat att personen inte alls kan stå till arbetsmarknadens förfogande, och får ingen ersättning förrän det är styrkt.
Vad ska man göra om man upplever att man hamnat mellan stolarna?
– Titta på dina medicinska underlag, och gör det som om du själv var en utomstående. Beskriver underlaget verkligen din situation, styrker det att du inte kan jobba?
– Hör av dig till din handläggare på försäkringskassan. Då kontaktar vi arbetsförmedlingen och bokar ett gemensamt möte. Det kan finnas många skäl till att ha ett nytt möte.






















