För sjuk för arbete – för frisk för sjukpenning
Martina Svensson från Tvååker har hamnat i kläm i systemet. Hon är för sjuk fast hon är fullt frisk. Samtidigt är hon för ”rik” fast hon inte får några pengar. – Det är som om jag slutat existera, säger hon.
Relaterat
Artikelbilder
Fast i ingenmansland. – Jag känner mig lurad av regeringens utspel som säger att ingen ska bli utan ersättning. Det är ett hån, säger Martina Svensson.Foto: L-G Johansson
Ja, någonstans mellan noll och hundra. Det är där Martina Svensson, 49, befinner sig. Med sin ”fibro” som hon kallar fibromyalgin, som blivit hennes ständiga följeslagare. Sedan i maj har hon ingen inkomst alls.
– Jag känner mig lurad av regeringens utspel som säger att ingen ska bli utan ersättning. Det är ett hån, säger Martina Svensson.
– Arbetsförmedlingen och försäkringskassan ska ju samarbeta så att det inte blir så här. Det står till och med i reglerna, säger hon och pekar på ett papper framför sig.
Det började 2003 med att Martina Svensson gick in i väggen. För ett par år sedan fick hon diagnosen fibromyalgi med ständig värk i kroppen och kronisk trötthet. Då arbetade hon på kontor men efter det har hon kastats mellan sjukskrivningar och tillfälliga lösningar via arbetsförmedlingen. Hon har ingen rätt till sjukpenning eftersom hon utförsäkrades den 10 januari i år.
– Jag fick beskedet att jag var fullt frisk men det har jag inte märkt, säger hon.
Hon får heller ingen ersättning från a-kassan eftersom hon inte tycks stå till arbetsmarknadens förfogande. Detta efter fyra månaders försök på arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion.
– De anser att jag har noll i arbetskapacitet i dagsläget och det gör min läkare också. De har ingen aktivitets- eller arbetsplats till mig eftersom jag saknar arbetsförmåga, säger hon.
Enligt försäkringskassan är hon tvärtom 100-procentigt kapabel till att ta ett jobb.
– Arbetsförmedlingen jobbar efter sina regler, försäkringskassan efter sina och jag kommer i kläm för att kommunikationen inte fungerar, säger hon.
Socialbidrag kan hon inte få eftersom hon är gift, bor i villa och har en tio år gammal bil. Hon har det helt enkelt för bra.
– Jag ringde till socialförvaltningen bara för att ställa frågan men då får jag inte ha några tillgångar. Inte min man heller. ”Du är inte ensam om att ringa, sa de”.
Martina Svensson säger att hon inte vill ge upp.
– Jag vill jobba men kan inte. Att jag provat allt, borde ligga till grund för försäkringskassans bedömning, säger hon och rabblar upp allt från möten med arbetspsykologer till att i en åtgärd ha provat tre olika yrken på tre månader.
– Att sedan inte bli trodd i hur man mår gör att man känner sig kränkt.
Nuförtiden blir hon så dålig efter ett möte eller av att bara handla att hon måste vila efteråt, berättar hon.
Hon hoppas mycket på den kognitiva beteendeterapi hon börjat med. Nästa steg för Martina Svensson är att överklaga försäkringskassans beslut och svaret förväntas ta minst sex veckor.
– Ovissheten och väntan gör att man mår ännu sämre. Livet ska inte vara så här. Jag överlever nog men det är så många andra som inte gör det, säger hon.
Tipsa oss!
Vad tycker du? Kommentera!
Senaste kommentarerna:
Skrivet 19 aug 2010 00:52 erik (Ej registrerad)
har varit med om samma veva,vart sjukskriven sen 2004 imed drabbad av skelett sjukdom som orsakar missbildningar i knä höft,nacke,å rygg,+manodeppressiv. panikångest depression mm
men trots röntgen bilder och diagnoser från 4 läkare
,blev jag tvingad att delta i det så kallade arbetsmarknadspolitiska program,
dom bedömde mig absolut ej kapabel imed skelett sjukdom mm,
tog 2 mån innan försäkringskassan gjorde en bedömmning (nekad)
var under denna tid inlagd på sjukhus ..lång historia
hursomhelst idag är den enda möjligheten socialen :( som jag nu tvingats till
way to go reinfeldt,,(alliansen),vad var det dom kallade sig nu.... välfärdspartiet...jo visst
dom skiter fullständigt i en om man inte är frisk och drar in pengar till stadskassan
hoppas folk tar sitt förnuft till fånga och röstar bort kapitalisterna
kallblodiga är det minsta man kan säga om dom
mvh
erik
Skrivet 18 aug 2010 21:53 BORGARHATARE IN I SKÄLEN (Ej registrerad)
Niklas (Ej registrerad) skrev: Sjukförsärkringssystemet var tvunget att göras om, det var tio år av sosse lättja som gjort att det var ett svart hål. Det som är skamligt är att S inte lyckades göra något för att förbättra det själva. Sen har inte högern gjort det perfekt men de gjorde iaf något.
Sedan är alla sådana här fall givetvis tragiska, men ännu värre hade varit att systemet kollapsat helt.
NIKLAS du är troligen en frisk männsika som aldrig varit utsatt för grova förslitningsskador, ledskador, psykostiska problem och som inte har empati för alla dom sjuka människor som i dagsläget fått hela sin vardag fördärvad pga inkompetenta Borgarpolitiker som bara skall spara in på dom redan sjuka för att födda sina rika likasinnade.
Jag hade ett arbete med lönebidrag pga otaliga förslitningsskador, psykotiska problem samt humörsvängningar. Skadorna syns inte, men uppkommer vid stress, monotont arbete, tyngre arbete, kyla och fuktighet. Men ingen ser att jag har problem. Borgarna tillträde 2006 och mitt & andras lönebidrag (utom föreningsrådens) drogs in nästan direkt. Utan lönebidraget vågade chefen inte ha kvar mig pga att jag aldrig kunde ange när jag blev sjuk utan bara blev det helt spontant i flera dagar/veckor. Jag älskade detta jobb, samhörigheten, rutinen. I dag är jag fortfarande åsidosatt, fullt förtidspensionerad med ett psyke som vill jobba, men men kroppen kan inte.
Skrivet 18 aug 2010 16:02 olle w (Ej registrerad)
Slå samman bedömningar av myndigheter, det skall inte gå att hamna mellan stolarna.