För Fredrik Gieth var valet att bli förskollärare långt ifrån självklart. Efter gymnasiet vikarierade han en del som lärare och på fritids. Tanken var att utbilda sig till lärare i Karlstad. Han kom inte in på utbildningen men fick en plats på förskollärarutbildningen i Göteborg.
Läs också: Få män jobbar i förskolan
– Jag tänkte att små barn inte kan något och vad ska jag där att göra, säger han.
Men han påbörjade utbildningen och efter första praktiken gjorde han en helomvändning. Han slutförde studierna och tyckte att det var fantastiskt att komma ut i arbetslivet.
– Barn är häftiga. Som förskollärare får man vara med och ge dem stöd och utmana dem i livet. Det är få yrken där man dagligen får sådan uppskattning som barnen ger en, och även föräldrarna.
som man kom ut i verksamheten var han på ett sätt unik. På det sättet han jobbade kom han nära barnen och pratade mycket med föräldrarna. Tack vare en bra metodiklärare han hade under sin utbildning hade han förmåga att sätta ord på det de gjorde.
Läs också: "Yrket ger mycket tillbaka"
– Som manlig förskollärare är det lätt att få dubbla förväntningar på sig. Förutom att man förväntas ge stöd åt den genusmedvetna pedagogiken ska man också göra traditionellt manliga saker som att sätta upp hyllor till exempel.
Efter att ha jobbat som förskollärare i tolv år på fem olika förskolor kände Fredric Gieth att han ville gå vidare. Han sökte jobb som vd för Norges första idrottsbarnhage men fick det inte. I Norge har de gjort medvetna satsningar på att öka antalet manliga förskollärare - och lyckats. Ungefär var femte förskollärare är man.
En bekant mejlade honom i samma veva och frågade om han ville bli didaktiker på Högskolan i Borås. Didaktik betyder undervisningslära. Han tackade ja och startade ganska snart ett nätverk för manliga förskollärare. I den klassen Fredric Gieth hade var 12 av de 48 studenterna män. Anledningen till att han startade nätverket var att han kom ihåg, när han tänkte tillbaka på sin egen utbildning, att han kände sig ganska vilsen.
– Alla andra var kvinnor och det var även mina handledare. Jag hade en förhoppning om att ge manliga studenter stöd och få dem att stanna kvar i utbildningen.
Nätverket har i dag flyttat utanför högskolan och bedrivs tillsammans med Borås stad.
– Fram till år 2013 behöver Sveriges förskolor rekrytera 50 000 förskollärare och barnskötare. För att lyckas med det kan vi inte bara rekrytera från halva befolkningen.
Att nätverket finns har enligt Fredric Gieth varit avgörande för några individer. Nätverket fyller också en viktig funktion när frågan om sexuella övergrepp på förskolebarn kommer upp.
En gång blev Fredric Gieth anklagad för att ha tagit med ett av barnen hem. I själva verket hade han tagit med sig några av barnen för att visa sitt kontor men ett av barnen trodde att de varit hemma hos Fredric. Föräldern till barnet hade själv blivit utsatt för incest som barn och reagerade därför extra starkt. Men allt löste sig till slut.
– Jag blev lite mer försiktig efter den händelsen. Tidigare kunde jag dra iväg till skogen eller simhallen med barnen men därefter såg vi alltid till att vara två förskollärare.
Vad behöver göras för att öka andelen män i förskolan?
– Problemet ligger på regeringsnivå. Det måste kampanjas. Flera yrken, som arkitekter, jurister och poliser har gjort medvetna satsningar för att få in fler kvinnor och lyckats. Frågar man personer mellan 15 och 24 år är det lika många flickor som pojkar som kan tänka sig att jobba i förskolan.
– Det handlar också om normer. Om bara kvinnor går utbildningarna och bara kvinnor utbildar präglas de av kvinnlig kultur. Förskolan ska motverka stereotypa könsroller men så länge vi bara har kvinnor som får gestalta förgrundsfigurer för jämställdhet är inte förskolan jämställd. Om männen finns där kommer vi att få fler att söka till förskollärarutbildningen.
Läs också: Johan är sällsynt och eftertraktad
MaNet
Det manliga nätverket MaNet startades hösten 2007 på Högskolan i Borås på initiativ av Fredric Gieth. Det är till för manliga förskollärare, förskollärarstudenter och alumner. Nätverket som syftar till att stärka männen i sin yrkesroll och i sina studier i en huvudsaklig kvinnlig studie- och yrkesmiljö har huvudfokus att verka för en mer jämställd utbildning och yrkeskår. Under 2015 breddades det till att också omfatta manliga studenter inom vårdutbildningarna. Samarbete inleddes med Borås Stad.
