Världscupstävlingar missar det gärna inte. I går bilade de från Falkenberg till Leipzig och i morgon bilar de hem igen.

– Det är faktiskt inte så många hästägare som är ute som vi, säger Stig Åhlund.

Som en del i Group 2008 äger de alltså världscupshästen. Och det sista året har de fått jubla mycket.

– När vi var i Finland var det en finländsk familj bakom oss som sa att de inte kände till Svante Johansson så mycket, men oss kände de till, skrattar Britta.

Det är inlevelse med charm. Och de är oerhört noga med att inte inkräkta på det tävlingsmässiga och Svante Johanssons jobb.

– När han har möjligheter och vill så kontaktar han oss, säger Britta.

Den här gången ligger de på samma hotell som alla ryttare, men helst övernattar de under lite annorlunda förhållanden.

– Vår egen hästlastbil är bäst. Där är stort utrymme och man kommer närmare tävlingarna och ryttarna. Jag är ju en hästtjej som älskar att vara med här, säger Britta.

– Och det är inget lyxliv vi lever även om många kanske tror så. Det är helt enkelt en livsstil, menar Stig.

Det är Stig som sköter planeringen av resorna.

– Så fort Svante vet var han ska rida får jag veta det. Då börjar man kolla runt var man ska bo och hur man ska åka. Det har hög prioritet för oss. Vi ska inte med till Zürich nästa helg för vi hade redan bokat en semesterresa till Aruba. Hade vi vetat att han skulle tävla då hade vi aldrig beställt den resan så, säger Stig

Men de kommer att hålla sig ajour med hästens resultat.

I morgon är det världscupen och då drar Stig Åhlund på sig sin mintgröna skjorta. Turskjortan.

– Den hade jag på mig i Göteborg (när Saint Amour vann) och sedan har den varit på i de stora tävlingarna sedan dess, säger han.

Och de erkänner att de båda är mycket nervösa innan och under ritten.

– Jag kommer att bli nervös redan under eftermiddagen i morgon (läs lördag), säger Britta.

Redan när de anlände till arenan i Leipzig gick de till stallet och hälsade på sin guldklimp.

– Men han åt och var väl inte så intresserad av oss och tittade knappt, ler Stig.

– Det är en riktig tävlingshäst. Han kommer när han vill.

Och efter varje tävling träffar de hästen igen.

När Stig Åhlund främst klappar hästar så är Britta en hängiven ryttare. Men hon erkänner att han aldrig ridit på sin stjärnhäst. Och på frågan om hon inte vill så drar hon på svaret:

– Njae, jag har väl kanske inte tänkt tanken.

Svante Johansson har kamperat en del ihop med makarna Åhlund.

– Jag tycker inte alls att det stör koncentrationen och de har för det mesta vett att hålla sig undan när det inte passar. Jag har full förståelse att de är med. De är ju därför de har hästarna.

Svante Johansson äger ingen av sina hästar själv.

– Det är medvetet, då är man inte bunden. För det är inte roligt att säga att det inte blir bättre än så här. Det är viktig för mig att kunna stå för min känsla. Det har blivit lättare ju äldre jag blivit. Jag känner mig trygg i min bedömning.

I dag finns mellan 14 och 15 hästar på Månsegården, varav tio är i tävling. Svante Johansson har sju-åtta delägare från hela landet att samarbete med. De lokala är Eva Larsson från Rolfstorp, Bengt och Jessica Andersson från Vinberg och Stig och Britta Åhlund från Falkenberg.

– Just nu har jag det bästa hästmaterial jag någonsin haft.

Och det blir en fortsättning med Saint Amour.

– Vi har haft och har så jäkla roligt med hästen, säger Stig Åhlund.

Och Britta Åhlund avslöjar att flera ryttare har gjort lösa förfrågningar om att få tillhöra Group 2008.

– Men jag måste påpeka att vi inte bara åker för att stödja Saint Amour utan alla Svantes hästar.