Det gick som en dans
En klassiker var tillbaka i idrottshallen. När Bockstensbuggen återuppstod fick hemmadansarna Mattias Scheller och Linnéa Ståhl ställa sig på pallen i svängigaste klassen – boogie woogie. – Det är en bonus för egentligen satsar vi på bugg, sa Mattias.
SPORTDANS
Bockstensbuggen
Bockstensbuggen tog en paus i fjol eftersom Varbergs Sportdansklubb ville hämta sig från VM-arrangemanget ett år tidigare, 2008. Men i lördags var det dags att slå klackarna i taket igen. Två som trivdes i vimlet var Mattias Scheller, snart 14, och Linnéa Ståhl, 13. Dagen till ära hade de matchat varandra med lila, grått och vitt i klädseln.
Och på dansgolvet synkade paret perfekt.
– Det händer mycket och går fort i boogie woogie. Det gäller att man är glad och har energi, sa Mattias.
– ....och utstrålning, fortsatte Linnéa.
De har dansat ihop sedan de var sju och åtta. Mycket sitter i ryggmärgen. Men just boogie woogie får man gå på känsla.
– Mycket är improvisation.
Finns det några gränser?
– Hm, man kan göra nästan vad som helst, fastslog Linnéa.
Deras förhoppning var att ta sig till final och juryn föll också för Varbergs-dansarnas charmiga stil, som dessutom fastnade på film.
– Det är min mamma (Ing-Marie) som filmar. Vi brukar titta på den sedan och gå igenom, sa Linnéa.
Väl i finalen tog Scheller och Ståhl sin dans till en högre dimension. Mattias gick till och med ner i en tjusig jazz-split.
Det resulterade till en fin bronsplacering.
Mattias går i sjuan på Ankarskolan i Träslövsläge och Linnéa i sexan i Tvååker och Bosgårdsskolan. De trivs ihop, men bara som vänner och danspartners.
– Att ha skoj är huvudsaken och att kemin stämmer, förklarade Ståhl.
Pokalen fick de av Varbergs Sportdansklubbs Simon Ståhl och Malin Scheller (ja, Linnéas storebror och Mattias storasyster). Det äldre paret Ståhl och Scheller tävlade inte eftersom Bockstensbuggen är en lågklasstävlingen. I december hamnade de dock i Svenska danssportförbundets elitsatsning.
– Det är nästan som landslaget. Vi får mer träning av elitdansare som varit med på VM, sa Simon, som tillsammans med Malin gick till final i en världscuptävling i Finland i fjol.
Snart 16-årige Simon hade ett tydligt råd till sin syster och hennes partner.
– Jag tycker de ska satsa på boogie woogie. De är väldigt bra på det, men det förstår det inte själva.
Totalt 300 dansare fyllde gamla idrottshallen. Varbergs Sportdansklubbs Eva Kollberg kunde bara gnugga händerna och njuta av festen.
– Det måste vara rekord. Tävlingen ligger väldigt bra i tiden. Många använder nämligen den här tävlingen till att kvala in till SM.























