– Det är bara konstatera att det är en tävling på världsnivå och att man blir brutalt påmind om det när man är här. Det enda man göra är att försöka bli bättre på allting, summerade Svante.

Avslutningsdagen i Schweiz innehöll två rundor i Geneva Palexpo.

Svante och Caramell började alldeles lysande i den första vändan. Där fick vi se en offensivare ridning än tidigare. På vägen nuddade hästen flera hinder, men de låg ändå kvar. Tills det var dags för det allra sista ko-designade hindret - som Caramell rev marginellt med framhovarna.

– Hon tyckte inte om kon! Jag kom lite för nära där och får ta på mig det till viss del, men i det stora hela var det en bagatell. Förstarundan var helt fantastisk.

Sju ryttare i fältet gick felfria, och det var ju så snubblade nära att Johansson ingått i den skaran.

– Fast jag tror inte det förändrat något egentligen, annat än ett lite bättre utgångsläge i andra hoppningen.

Tillläggas bör att totalvinnaren från Tyskland, Marcus Ehning med sin Noltes Küchengirl, rev på exakt samma ställe.

Det var bara en timmes paus mellan hoppningarna.

En alldeles för kort stund för Caramell att återhämta sig på skulle det visa sig.

Fem rivningar och ett tidsfel gjorde att ekipaget från Varberg landade på 25 fel, 15 fler än andre svensken i fältet Rolf-Göran Bengtsson (8).

– Caramell har aldrig utsatts för det här förut och det fanns ingen kraft kvar. Hon var helt tom när mjölksyran kom. Vi får helt enkelt träna upp hennes kondition ännu mer så hon får upp flåset, sa Svante och fortsatte:

– Eftersom hon tog slut fick jag inte det svar jag kanske ville ha, men nu vet vi hur hon reagerar efter två 1.60 rundor under en timme. Man har fått sig en liten tankeställare och det gäller att ta fram något positivt och vettigt av det här.

Personligen har Svante Johansson fått smak på internationella stortävlingar.

Och han vill gärna uppleva det igen.

– Alla andra tävlingar under året är viktiga, men man vill ju alltid rida mästerskap. Det är det alla strävar efter.

Efter ett intensivt veckoslut ville Svante hem så fort som möjligt.

Askan från Island ställde dock till det i hans ursprungsplan att ta flyget.

– Det får bli någon halvvariant. Jag hade gärna åkt hem i kväll, men nu åker jag nog med bussen till Haagen (i Tyskland) där hästarna snart ska tävla igen. Sedan får jag se om jag stannar där en eller två dagar. Det fungerar inte alls med flygen. Jag hörde att de kanske skulle släppa på i morgon eftermiddag, men jag tänker ju inte sitta kvar här och vänta på det.