Inledningsvis har Fredrik Sommansson stora chanser att få spela. Kenneth Andersson är skadad och Anders Nilsson kommer inte ifrån sitt arbete.

– Jag hoppas att få starta i alla fall, och blir jag reserv kanske jag får hoppa in och göra några serier. Förra året fick jag ju inte spela så mycket, jag fick inte chansen, men de hade bra argument varför och det sporrade mig bara att träna ännu mer.

Men till slut fick han göra sin elitseriedebut. Det var i matchen mot Team Berget. Där inledde han med sju raka strikar.

– Man undrade vad det var som hände, men det var en skön känsla och så vann vi också. Jag var väldigt nervös när vi klav av tåget i Gällivare, men det släppte.

Det blev ytterligare två matcher i slutet av säsongen båda ihop med Dennis Johansson.

– Jag tycker att jag presterade hyfsat bra och det var perfekt att spela ihop med Dennis som är så rutinerad.

Falkenhov är hans moderklubb, men det dröjde inte länge innan han gick till Falkenberg.

– Jag fick bättre träning i Falkenberg.

Och så kom han tillsammans med ett år yngre Johan Helldén.

– Han är ju fem gånger bättre än mig och det är han som lärt mig det mesta. Vi spelar hyfsat likt och han ser vad jag gör för fel och vi kan rätta till det. Nu har han flyttat till Göteborg, men jag ska åka upp och träna med honom så ofta det går.

För något år sedan upptäckte Fredrik att han hade kapacitet att spela i Elitserien.

– Så nu har jag strävat efter det i två säsonger. Jag har börjat satsa hårt och träna mycket. Jag tycke ratt det är roligt att träna och det känns som om jag förbättrat allt i mitt spel. Men bowling är mycket rutin. Det gäller att nöta, nöta, nöta. Man måste upprepa slagen.

Arbetet i bowlinghallen i Falkenberg underlättar träningen och det kan bli några timmars spel per dag.

– I dag körde jag två pass, säger Fredrik när vi talas vi i mitten av veckan.

Han trivs i BKF Falkenberg.

– Jag har haft turen att komma till en bra klubb. Jag är ju den ende junioren nu, men det är goa gubbar, fast gamla! Det blir väl en del ”trackande”, men jag klarar det för jag är trots allt 20 och inte 16 år. Och nu har ju Magnus Larsen kommit också och han är väl 25 i alla fall.

Så många större tävlingar har han ännu inte gjort.

– Jag ska börja tävla lite mer den här säsongen, fast i mindre tävlingar där jag kan utvecklas. Sedan kanske det blir aktuellt med Super Six. Jag visade redan förra året att jag är en stabil och jämn spelare.

Kenneth Andersson om Fredrik:

– Han är en skruvspelare med bra rotation på bollen. Men som sådan spelare blir det också både höga och låga siffror. Det unga spelare saknar är stabiliteten, men den kommer med tiden. Det känns också som om han har bra nerver.