En av tre i åldern 16 till 25 år har blivit utsatt för hatbrott på nätet, alltså blivit trakasserad på grund av hudfärg, sexuell läggning eller tro.
Anneli Häyren Weinestål, genusforskare vid Uppsala universitet, tror att anonymiteten gör det lättare att hata på internet.
I undersökningen från Ungdomsstyrelsen ser 77 procent av de unga kvinnorna hatbrott som allvarligt eller mycket allvarligt medan det bara är 49 procent av männen som gör det.
Enligt Shari Tingman, utredare på hatbrottsgruppen Stockholm, är det svårt att komma åt dem som näthatar. Anledningen kan vara att servern ligger utanför landet, att det är svårt att veta vem som faktiskt skrivit kränkningarna och att det finns för lite tid.
Problemet är att det inte är inlägget eller artikeln som är brottsligt, utan det är kommentarerna.
Vad som är tillåtet och otillåtet på internet kan enligt professor Mårten Schultz, vid juridikinstitutet vid Stockholms universitet, vara svårt att veta.
Elza Dunkels, som forskat vid Umeå universitet om ungas nätanvändande, anser att unga och vuxna måste samarbeta och byta kunskaper för att lösa näthatsproblemet. Att unga får berätta varför det är så viktigt att lägga ut bilder på sociala medier och vuxna får berätta sådant som de kan.
En viktig del är enligt henne att inte glömma de unga människorna och framför allt att inte anklaga dem som är offer i stället för brottslingarna.