Allt talar för att det blir Kamala Harris mot Donald Trump i presidentvalet i november. Vad betyder det för Ukraina? En given fråga är vad Demokraternas blivande presidentkandidat står för. För medan Bidens och Trumps ståndpunkter om Ukraina är kända så är det annorlunda med Harris. Hon har, som en vicepresident bör, företrätt presidentens agenda, inte drivit en egen.
Ett sätt att utröna vad som kan väntas av en president Harris är att se vem hon lyssnar på i försvars- och säkerhetsfrågor. Phillips O’Brien, professor i Strategiska studier vid skotska S:t Andrewsuniversitetet och tongivande Ukrainadebattör, gör just detta i ett av sina senaste nyhetsbrev. Han har gått igenom vad Harris nationella säkerhetsrådgivare, Philip Gordon, och dennes biträdande, Rebecca Lissner, sagt och skrivit under de senaste åren om USA:s försvars- och säkerhetspolitik, relationer med Ryssland och Ukraina.
Gordon skötte Mellanösternfrågor i Obamas nationella säkerhetsråd. Fram tonar bilden av en tjänsteman som är förespråkare av hårt mot hårt gentemot tyranner som utmanar USA. Han ville se en väpnad attack mot Assad-regimen i Syrien efter dess användning av kemiska vapen mot den egna befolkningen 2013. Som fri debattör under Trump-åren förespråkade Gordon tuffare sanktioner mot Ryssland för aggressionen mot Ukraina och leveranser av amerikanskt försvarsmateriel till ukrainska armén.
O’Briens genomgång av Lissner stannar vid ett par uttalanden från henne där hon lyfter fram att USA hämtar sin styrka ur allianser, samt att Ryssland inte är i samma kategori som världsspelare. Detta täcker förvisso inte allt. Exempelvis var Lissner (då Friedman) medförfattare till en egendomlig artikel på våren 2014, efter ockupationen av Krim, då hon var doktorand vid Georgetownuniversitetet. Hon hyllar där den ukrainska revolutionen samtidigt som hon är misstänksam mot landets nya makthavare och förespråkar en överenskommelse mellan Ukraina, väst och Ryssland om Krim.
Inget tyder dock på att Lissner har dessa uppfattningar i dag. I stället tycks både hon och Gordon vara utrikespolitiska traditionalister och internationalister som vill se en aktiv amerikansk utrikespolitik. Men även återstoden av Bidens mandatperiod borde påverkas av att han inte längre är kandidat. Det påpekas av Oleksandr Merezjko, ordförande i det ukrainska parlamentets utrikesutskott för Volodymyr Zelenskyjs parti, i en intervju med nyhetsportalen nv.ua.
Biden har fått fria händer. Han kan sluta snegla på hur hans beslut påverkar hans valkampanj och tänka mer på sitt eftermäle, menar utskottsordföranden. Biden lär vilja gå till historien som presidenten som stoppade den ryska aggressionen säger Merezjko och hoppas att det bäddar för att tillåta att amerikanska vapen används för att angripa exempelvis flygfält djupt inne på ryskt territorium. Dagens tillstånd gäller bara ett fåtal mil in i Ryssland.
Detta må vara önsketänkande, vilket Merezjko medger, men Bidens avhopp öppnar ändå ett fönster för modigare Ukrainabeslut från Vita huset. De i omvärlden som söker påverka USA i den riktningen bör ta med det i beräkningen.
