Suget på arbetsmarknaden talar sitt tydliga språk. Och kanske har fler unga fattat poängen med att kunna gå direkt i arbete, efter gymnasiet. Efter år av oroväckande lågt intresse för yrkesprogram märks en förändring.
I Falkenberg har antalet sökande ökat till fordons- och transportprogrammet , samt industritekniska. Att eleverna på utbildningar som efterfrågas på den regionala arbetsmarknaden har inte bara goda chanser till jobb - utan även möjlighet till en tillfredsställande lön. Det ger tydliga avtryck i statistiken.
Livskvalitet och personlig tillfredsställelse mäts förstås i mycket mer än lönepengar. Men Länsstyrelsen Hallands jämställdhetsgranskning visar att elever som valt traditionellt mansdominerade utbildningar snabbt kör om de kvinnodominerade branscherna.
Halländska tjejer pluggar vidare i högre utsträckning än männen – förmodligen delvis för att möta den offentliga sektorns ökade utbildningskrav. Ändå visar lönegapet mellan könen att kvinnorna halkar efter männen som gått från yrkesprogram till arbete.
Att söka jobb direkt är dock inte en nödvändighet. I dag öppnar yrkesprogrammen, för den som inte valt bort kurser som ger högskolebehörighet, dörrar för vidare studier. Ingen behöver bli vid sin läst. Faktum är att framtidens arbetsmarknad kan bli så föränderlig att det blir en nödvändighet att lära hela livet.
Att organisationer som Svenskt Näringsliv välkomnar det ökade intresse för yrkesprogram, är självklart. Både näringslivet, men också Skolverket, har understrukit behoven av utbildningsvägar som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Ännu rådet brist på efterfrågad arbetskraft.
– Det krävs att yrkesutbildningarna stärker sin attraktionskraft, förklarade Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, i samband med presentationen av en ny rapport förra hösten.
Enligt verkets undersökning finns det stora behov över landet av att utbilda fler inom fordon, naturbruk och industriteknik – men också vård och omsorg.
"Välfärdssystemen riskerar att urholkas och tilliten till samhället hotas om behovet av service, vård, skola och omsorg inte kan tillgodoses" skrev Skolverkets generaldirektör i en debattartikel i DN förra året,
Att utbildningarna bättre dimensioneras efter behov är en sak. Kruxet är bara att exempelvis arbetstider och lön inom vård och omsorg lämnar en del att önska, vilket många påmindes om i samband med vårdförbundets strejk tidigare i år. Ett "kall" att bli sköterska, eller undersköterska räcker inte. Ska fler unga lockas till offentlig sektor, behöver arbetsgivarna kunna erbjuda rimliga villkor.
För näringslivets del gäller att, i högre utsträckning, vara öppna för arbetsplatsförlagt lärande. Svensk gymnasielärling, som startade på initiativ av den halländska industrimannen Carl Bennet, är ett exempel. Att bidra till upplärning kräver engagemang, men kan ge just den utdelning som behövs.
