Europaparlamentet är med och avgör hur maten på våra tallrikar produceras, hur skogsbruket bedrivs och om framtiden för sill på midsommarbordet. Politikerna i Bryssel avgör allt från företags hållbarhetsredovisning till den säkerhetspolitiska ordningen i hela Europa. Valet till Europaparlamentet är därför ett minst lika viktigt val som de allmänna nationella valen, men trots detta får det betydligt mindre uppmärksamhet. Detta riskerar att försvaga medborgarnas förståelse och engagemang för europeisk politik och därmed deras möjlighet att påverka densamma.
Valet till Europaparlamentet är helt avgörande för framtiden både i EU och i Sverige. Nästan 40% av svenska lagar har sitt ursprung i ett EU-beslut. Därtill har de lagar som stiftas på EU-nivå företräde framför nationella lagar och därmed än mer inflytande. Trots detta är valrörelsen nästintill osynlig. Det är därför inte märkligt att det finns en utbredd osäkerhet om EP-valet betydelse. Denna ovisshet återspeglas tydligt i valdeltagandet. I förra valet var valdeltagandet ynka 55% och då var detta en ökning från tidigare år.
Rapporteringen om EU är generellt låg i svenska medier, det finns förhållandevis få svenska korrespondenter i Bryssel och EU-frågor är lågprioriterade på bevakningsagendan. Bara veckor innan valet saknas EU-valet nästan helt från riksmedias förstasidor och i dagarna har det diskuterats mer om hur valresultatet kommer påverka partiernas samarbete i riksdagen än vad valet kommer innebära för utvecklingen i EU.
Därtill har både media och svenska politiska partier svårt att hålla isär de frågor som bör diskuteras inför nationella val och de som är relevanta på europeisk nivå. Trots att valet handlar om vilka politiker som ska representera Sverige och vilken politik som ska bedrivas i Bryssel har nationella frågor smugit sig in i strålkastarljuset.
Om det nu ens går att tala om ett strålkastarljus i den undanskymda valrörelsen som nu pågår.
Listan över utspel i valrörelsen som inte hör hemma i densamma kan göras lång. En stor del av Liberalernas valkampanj består exempelvis i att argumentera för införandet av Euron i Sverige. Detta trots att frågan om Sveriges valuta primärt är en nationell fråga som riksdagen måste besluta om. En annan fråga som har lyfts både i flera valkompasser och i debatten från Sverigedemokraterna är frågan om Sverige bör lämna EU-samarbetet. Inte heller detta är en fråga som hör hemma i valet till Europaparlamentet eftersom frågan enbart kan beslutas om här hemma. Utspelen är därmed mer signalpolitik än konkreta förslag.
De frågor som borde diskuteras under denna valrörelse är givetvis dem där Europaparlamentet faktiskt har befogenheterna att fatta beslut och där EU kan göra mest skillnad, som klimatpolitiken, den gemensamma säkerhetspolitiken och ekonomiska styrmedel för att stävja demokratins tillbakagång. Och visst har dessa frågor berörts, men bara om man lyssnat riktigt, riktigt noga.
Medborgarna förtjänar bättre. De förtjänar att få en tydlig bild av vad deras röst i Europaparlamentsvalet innebär och hur den faktiskt kan påverka Europas och Sveriges framtid. Då duger det inte att politiker blandar ihop sina kort eller att det rapporteras mer om Taylor Swift konserten än det stundande valet.
