Sverige är ett av världens mest kontantfria samhällen. I skyltfönster ser vi ofta den bekanta lappen "kontantfri butik", det är långt ifrån alla bankkontor som hanterar kontanter och betydligt färre personer än tidigare känner ens till hur dagens sedlar ser ut. Kontanter betraktas som omoderna och krångliga. De förknippas ofta enbart med pensionärer eller till och med kriminalitet. Men faktum är att kontanternas bevarande är viktigt för hela samhället. Mer behöver därför göras för att säkerställa deras fortsatta existens som betalningsmedel.
Visst är Swish, appar och bankkort smidiga. Dessa är fantastiska betalningslösningar, men de får inte eliminera möjligheten att använda kontanter, vilket de idag riskerar att göra. Enligt Riksbankens senaste betalningsrapport betalade endast en av tio svenskar sitt senaste köp i butik med kontanter.
Kontanternas överlevnad är en fråga om integritet och säkerhet. Det handlar om integritet eftersom användningen av kontanter möjliggör en ordning där inte varje köp en individ gör lämnar digitala spår. Detta är särskilt viktigt för personer som redan befinner sig i utsatta situationer, som kvinnor i kontrollerande relationer eller i hedersförtryck. Kontanternas överlevnad är också en säkerhetsfråga. Det måste helt enkelt finnas alternativa betalningsmöjligheter vid IT-haverier eller andra kriser, så att människor kan köpa det mest grundläggande som mat, drivmedel och mediciner. Att bevara kontanter i samhället är därmed en nödvändig förutsättning för en stark liberal demokrati.
Under de senaste åren har vissa politiska åtgärder vidtagits för att försöka skydda kontanterna. År 2021 infördes en lag som kräver att sex banker i Sverige måste erbjuda hantering av kontanter inom rimligt avstånd. År 2023 trädde den nya Riksbankslagen i kraft som bland annat utökade Riksbankens mandat när det gäller ansvar för kontanthantering och beredskap. Under samma år presenterades slutbetänkandet från den statliga Betalningsutredningen. I januari i år tillsatte regeringen en utredning för att undersöka möjligheten att betala med kontanter för samhällsviktiga varor.
Detta är steg i rätt riktning, men räcker de inte för att bevara kontanterna i samhället. I ett pressmeddelande framhåller Riksbanken att den nya utredningen bör breddas och att bankerna bör bli skyldiga att ta emot insättningar av sedlar och mynt från privatpersoner. Till SVT har enhetschefen för betalningsanalys och innovation på Riksbanken, betonat detta och uppgett att “Om man inte fattar aktiva beslut nu så skulle vi kunna ha en situation om inte alltför lång tid där kontanter är i det närmaste oanvändbara i Sverige”.
För att kontanterna ska överleva krävs det att politikerna agerar. För vissa grupper i samhället är kontanter livsviktiga och för hela samhället är de nödvändiga i händelse av kris eller krig. Riksbankens senaste rapport borde få fler att reflektera. Så nästa gång du är ute och handlar, varför inte försöka betala med en papperslapp med Greta Garbo på? Det är inte bara nostalgiskt, utan även en handling för att bevara en nödvändig del av vår ekonomi och samhälle.
