Leda är stulen sedan länge. Om svanen fick vingar, eller maldes ned när en bulldozer gjorde processen kort med ett stycke falkenbergsk kulturhistoria, är oklart. I dag finns få spår av den unika, bevarandevärda byggnad, som kommunen medvetet lät förfalla.
Hålet på platsen gör förvisso att kommunen kan låtsas som att detta monument över uselt fastighetsägaransvar aldrig funnits. Men än så länge minns tillräckligt många kontorsbyggnaden vid den gula fabriken.
Det misskötta huset på Hästhagsudden, som fått en rad falkenbergare att åter tala om kommunalt hyckleri, är alltså inget något enstaka undantag.
Att flera Skogstorpsbor har hört av sig till nämnden och klagat på den förfallna villan och vanvårdade tomten är lätt att förstå. Fastigheten är ett flagrant prov på att kommunen uppenbarligen borde bötesbelägga sig själv.
Att skylla på pandemin - vilket tidigare bygglovschefen i HN - är pinsamt av flera skäl. Dels var pandemin knappast ett hinder för tillsyn utomhus. Dels var det, de facto, under pandemin som Falkenberg lät riva det kulturminne som låg vid Västra Gärdet. Det framgår av slutbeskedet från den 23 november 2020.
"Byggnaden är nu riven och erforderliga handlingar är inlämnade i ärendet, varpå det kan avslutas." skriver ansvarig byggnadsinspektör.
I samma handling påminns vi om att såväl byggslovsenheten som dåvarande stadsarkitekten ställt sig negativ till rivning. Inte så konstigt kanske. Kontorsbyggnaden som jämnades med marken hade ritats av den falkenbergske stadsarkitekten Sven Lindahl, och fått en påbyggnad av ytterligare en lokal stadsarkitekt, Gunnar Lydh, Inredningen var påkostad, i teak och marmor, och med utsmyckningar av kända konstnärer. Arvid Carlsson, som även gjorde bronsstatyn med Leda och svanen, var ett exempel.
Byggnaden hade kunnat räddas, trots att kommunen hade betett sig som värsta sortens fastighetsägare. Men det örat ville bygglovsnämnden inte lyssna på. Skicket, som kommunen bar ansvar för, var för dåligt förklarade Yvonne Nilsson (S).
- Vi jobbar efter principen att kommunen måste sköta sina egna affärer ordentligt innan vi ger oss på någon annan. Och det upplever jag att vi har gjort, säger bygglovschefen till HN.
Men den visan köper inte kommuninvånarna. Och genom sin oresonliga och orättvisa hantering av husägaren till det augerginefärgade huset på Herting har bygglovsnämnden - återigen - hällt bensin på missnöjesbrasan. Det sticker, med all rätt, folk i ögonen att kommunen kan strunta i de krav de ställer på enskilda fastighetsägare.
Det kommunägda huset är inte bara en skam för Skogstorp, det är ett skamligt bevis på förtroendeskadlig hantering.
