Katarina Erlingson: Fisken dör när regeringen sviker

Snart är det dags för årets kalkning av sjöar och vattendrag i Halland. Men omfattningen blir mindre än tidigare på grund av minskade anslag och ökade kostnader på kalk.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|
Bild: Jonatan Gernes

Halland har länge varit särskilt utsatt för försurning och det är ett problem som är omfattande ännu i dag. Kalkningen har pågått under många år, ända sedan slutet av 70-talet, men gör man uppehåll eller slutar riskerar fisk och musslor att dö ut.

Högvadsån är en av åarna som berörs av kalkningen och fisken har återhämtat sig sedan man började. Men utan kontinuerlig kalkning riskerar årtionden av arbete att vara förgäves.

Tidöregeringen kapade budgeten för naturvård så fort man fick chansen efter valet 2022, men efter omfattande kritik fick länsstyrelserna tillbaka en del av pengarna förra året. När budgeten för 2025 presenterades häromveckan var det emellertid uppenbart att regeringen struntar i naturvården. Budgeten för utgiftsområde Klimat, miljö och natur minskades kraftigt, från 19,6 miljarder för innevarande år till 16, 4 miljarder för 2025. Att jämföra med den tidigare regeringen som anslog 23 miljarder.

ANNONS

Det är inte bara fiskar och andra vattenlevande varelser som riskerar att dö av försurning, marker riskerar att växa igen när det inte finns medel att röja undan invasiva arter. Naturreservat ska skötas, men det är stor risk att skötseln glesas ut. Några nya reservat har länsstyrelserna knappast råd att bilda.

I stället gör regeringen ont värre genom att satsa 11 miljarder på att sänka skatten på bensin och diesel, som ytterligare bidrar till utsläpp och klimatförändringar. Det är så magstarkt och okunnigt så man blir helt förtvivlad.

Försurningen kommer inte att sluta utan effekten blir att sjöar växer igen och fisken dör ut. Invasiva växter tar över naturreservat, med följd att den biologiska mångfalden minskar. Nationella miljökvalitetsmål ligger långt ifrån att uppnås, liksom globala mål för att skydda biologisk mångfald.

Samtidigt låter ministern tvärsäker i allt vad hon säger.

-Och precis så som vi förhåller oss till klimatet och Parisavtalet, behöver vi öka tempot i arbetet för biologisk mångfald och för att nå Kunming-Montreal-ramverkets mål, sa klimat- och miljöminister Romina Pourmohktari (L) häromdagen på Svenskt näringslivs seminarium Näringslivets beroende av naturresurser.

Pourmohktari menar förhoppningsvis vad hon säger, men vad hjälper det när regeringen agerar tvärtemot. Hur ens Sverigedemokraterna kan vägra att se den negativa utvecklingen för naturvården är märkligt, men deras skygglappar döljer uppenbarligen allt annat än migrationsfrågor. Det verkar inte finnas någon annan förklaring till regeringens agerande än att makten är viktigare än allt annat.

ANNONS
ANNONS