Jörgen Warborn, Europaparlamentariker (M): Mer frihandel kan sätta fart på ekonomin igen

Mindre än ett år kvar till EU-valet och temperaturen i Bryssel börjar stiga. Europas medborgare ska fördela 720 platser i EU-parlamentet och även på de mäktiga posterna som EU-kommissionärer blir det sannolikt stora rockader när maktskiftena i medlemsländerna får genomslag.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

ANNONS
|

Tiden före och månaderna efter valet brukar vara turbulenta och då stannar normalt lagstiftningsmaskineriet nästan helt. Förhandlingar om sakpolitik sätts på paus medan poster ska fördelas och allianser formas. Tiden fram till april nästa år är därmed det tidsfönster vi har kvar att lotsa igenom viktig lagstiftning innan de möjligheterna i praktiken försvinner i flera månaders tid. Som jag ser det måste vi lägga krut på att driva lågt hängande frihandelsavtal i mål.

EU har haft mycket på sin tallrik med andra stora akuta frågor som kriget i Ukraina, pandemin, energikrisen och klimatproblemen. Det är i någon mån förståeligt att fokus förflyttats från EU:s kärnverksamhet frihandeln till att hantera kortsiktiga kriser. Men det är icke desto mindre olyckligt att ett så viktigt område blivit så nedprioriterat. Långsiktigt urgröper det vårt välstånd och gör oss sämre rustade att möta nästa kris, oavsett det handlar om krig, pandemier eller klimatomställningen. För handeln över gränser är det som skapar välstånd och när handel bromsar in, så gör samhällsekonomin det också. Europas tillväxt har varit på nedåtgående sedan årtionden tillbaka. Pandemin och kriget kom som lök på laxen, men de var inte grundorsakerna till att europeisk ekonomi går svagt. Det handlar istället om en överbyråkratisering, ett för dåligt företagsklimat och att vi inte varit tillräckligt fokuserade på att öppna nya exportmarknader med frihandelsavtalens hjälp. Tillväxten kommer fortsätta dala om vi inte sätter fart på handeln med omvärlden.

ANNONS

Under innevarande mandatperiod har bara tre stora frihandelsavtal godkänts, men de skulle ha kunnat vara många fler. Sedan mer än 20 år har EU till exempel förhandlat om ett handelsavtal med den sydamerikanska handelsunionen Mercosur. Det handlar om en marknad med fler än 260 miljoner människor, där flera av länderna genomgår en stark tillväxtresa med ökande köpkraft och växande medelklass. Där finns stor potential för svenska företag och nu jobbar jag för fullt för att få handelsavtalet på plats. Vi borde också kunna komma i mål med Australien utan några större problem. Tyvärr går det trögt med Indien och Indonesien - och jag är besviken över att vi 2023 fortfarande inte lyckats förhandla fram ett frihandelsavtal med vår viktigaste allierade USA.

Med pandemin överstökad (för den här gången, åtminstone), klimatpaketet genombaxat och gaslagren fulla inför vintern, så kan man hoppas att kärnverksamheten som EU en gång byggdes för - frihandeln - ska få den uppmärksamhet den förtjänar. Det är lätt att ta de fria godsflödena och gränslösheten inom EU för givna, men vi kan inte nöja oss där när det finns så mycket outnyttjad potential ute på den globala marknaden.

ANNONS