Frågan lydde; ”Delar ministern uppfattningen att metaller från den svenska gruvnäringen behövs för att klara klimatomställningen?”. En enkel och rätt snäll fråga, tänkte jag. Svaret jag fick tillbaka kretsade dock istället kring återvinning. Ministern hävdade att slaggprodukterna från LKAB skulle kunna förse hela EU med sällsynta jordartsmetaller.
Det är viktigt att vi blir bättre på återvinning, men att hävda att LKAB:s slaggprodukter skulle kunna förse hela EU är fel. Det finns mycket som vi kan göra här och nu för att dra med oss andra länder i rätt riktning, men det kräver att man har ett helhetstänk. Den globala uppvärmningen är inte en lokal företeelse, därför måste även åtgärderna lyfta blicken ibland.
Ministerns svar visar återigen på miljöpartiets brist på helhetstänk. Partiet tenderar att stirra sig blinda på en rad olika områden, och missar då målet.
Plastpåseskatten är ett exempel. Istället för att göra en helhetsanalys och konstatera att en svensk plastpåse släpper ut mindre än en papperspåse så gapar man om de plastberg som flyter runt ute i stilla havet. Man ignorerar hellre att det inte är svenska plastpåsar som skapar skräphögarna än att möta verkligheten – att våra påsar återanvänds och blir sedan värme.
Kärnkraften är ett till exempel. Här missar man att nedstängningar av reaktorer gör oss beroende av polsk kolkraft. Man missar att 80% av befolkningen bor i södra Sverige och att överföringskapaciteten inte räcker till. Man missar att laddstationer för elbilar behöver försörjas med ren el för att det ska gynna klimatet.
Klädskatten är ytterligare ett exempel på plakatpolitik som slår fel. Skatten är tänkt slå mot vissa kemikalier i kläder och skor, men istället för att straffa de som inte sköter sig slår den mot alla kläder och skor som tillverkas eller säljs i Sverige. Förslaget är en skatt på 40 kronor per kilo kläder eller skor. Det inkluderar till och med miljömärkta produkter. Företag kan i efterhand begära avdrag på skatten upp till 95% om de kan bevisa att deras varor är giftfria. Detta innebär att även de företag som har arbetat hårt för att få bort farliga kemikalier tvingas lägga resurser på att bevisa vad deras produkter inte innehåller och ändå straffbeskattas. Detta är direkt kontraproduktivt.
Det kan kännas jobbigt att de enkla lösningarna inte alltid är de bästa, men att problematisera kring frågor är att ta dem på allvar. Jag välkomnar den dag då Miljöpartiet tar klimatet på allvar och släpper plakatpolitiken. Till dess kommer jag att jobba vidare för en politik som på riktigt sänker utsläppen och skapar förutsättningar för en värld vi är stolta över att lämna över till kommande generationer.
