Aida Birinxhiku: Regeringens passivitet slår hårt mot välfärden

Kommuner och regioner runt om i Sverige befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge och Halland är inget undantag. Trots det vägrar finansminister Elisabeth Svantesson att ge besked om höjda statsbidrag. Det riskerar att slå hårt mot välfärden i Halland.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

ANNONS
|

I slutet av maj lämnade jag in en skriftlig fråga till finansminister Elisabeth Svantesson för att kräva besked om nivån på kommande statsbidrag. I den skriftliga frågan nämnde jag vårens ekonomirapport från SKR. Rapporten beskriver den allvarliga ekonomiska situation som kommuner och regioner går till mötes, vilket gör det svårt att få ihop budgetarna.

Det här varnade vi socialdemokrater för när regeringen och Sverigedemokraterna valde att prioritera skattesänkningar för de som tjänar mest framför välfärden i regioner och kommuner i höstbudgeten. Vi tog höjd för tuffa ekonomiska tider och föreslog därför dubbelt så stora tillskott till välfärden i vår budgetmotion. Vårbudgeten var regeringens chans att undvika ett stålbad för välfärden, men de tog den inte.

ANNONS

I de halländska kommunerna är budgetplaneringen för kommande år i full gång och i vissa kommuner tas beslut om budget före midsommar. Tydliga besked om nivån på statsbidragen för 2024 och 2025 är därför helt avgörande för att kunna planera. Annars tvingas kommuner till drastiska åtgärder i form av nedskärningar, varsel och skattehöjningar.

I min skriftliga fråga lyfte jag att företrädare för kommuner i Halland upprepade gånger har varnat för att regeringens passivitet kommer att leda till omfattande nedskärningar inom skola, vård och omsorg. I en artikel i Hallands Nyheter berättar Per Svensson (S), kommunstyrelsens ordförande i Falkenberg, att kommunen kämpar för att få pengarna att räcka till i väntan på besked om statsbidragen. Stefan Pålsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Halmstad, och Ronny Löfquist (S), kommunstyrelsens ordförande i Hylte, vittnar om liknande svårigheter i flera artiklar i Hallandsposten.

Varningarna kommer från region- och kommunalråd av alla partifärger. Mikaela Waltersson (M), regionstyrelsens ordförande i Halland, och fem andra regionpolitiker skrev nyligen ett brev till finansministern för att varna för vårdkris. I brevet kräver regionpolitikerna att finansministern agerar och skyndsamt ger besked om kommande stöd.

Trots vädjan från de egna partikollegorna vägrar finansministern att ge ett svar. Den skriftliga frågan som jag lämnade in överlämnades så småningom till civilminister Erik Slottner, som märkligt nog ansågs vara bättre lämpad att besvara frågan trots att han inte håller i plånboken. Något besked om statsbidragen fick jag dessvärre inte – varken av civilministern eller av finansministern.

ANNONS

Den passivitet som regeringen visar prov på riskerar att skapa en välfärdskris i Halland och resten av landet. Nu är det dags att finansministern ger tydliga besked före sommaren och skjuter till mer pengar till landets kommuner och regioner. Det är inte skoleleverna, brukarna i omsorgen eller de sjuka i vården som ska betala priset för den ekonomiska krisen.

ANNONS