Christofer Bergenblock: Sommarens väder sätter fingret på klimatet

Först torka under hela juni månad, därefter regn under juli och översvämningar i augusti. Fortfarande står delar av odlingslandskapet under vatten med säd som inte kan skördas och potatis som ruttnar i sina fåror. Många bönder kommer ha brist både på halm och på foder i vinter, samtidigt som det ekonomiska avbräcket är betydande och matpriserna kommer att öka.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

ANNONS
|

Tyvärr finns det anledning att tro att extremväder kommer bli allt vanligare framöver. Det är bara fem år sedan torksommaren 2018 när spannmålsskörden minskade med 45 procent och 25000 hektar skog brann ner. Även om den här sommaren innehållit såväl torka som skyfall för oss i Sverige, så var det den varmaste sommaren någonsin sett ur ett globalt perspektiv. Vädret sätter obevekligen fingret på de pågående klimatförändringarna som påverkar oss allt mer.

Samtidigt som vi ser att skördarna i Sverige riskerar att minska med ett allt mer föränderligt väder så måste ambitionen vara den motsatta eftersom vi behöver öka vår självförsörjningsgrad. Ska vi klara av den ekvationen så gäller det att arbeta såväl med att motverka klimatförändringarna som att anpassa samhället för att möta dem.

ANNONS

Tyvärr går utvecklingen just nu i motsatt riktning och allt tyder på att regeringen helt enkelt planerar att överge de svenska klimatmålen. Genom att öka användningen av fossila bränslen och samtidigt göra det svårare att byta till elbil beräknas de svenska utsläppen av koldioxid öka med 25 miljoner ton under mandatperioden. Det är en politik som är skadlig både för Sverige och för världen. Istället för att sacka efter borde vi ta på oss ledartröjan i omställningen till ett klimatsmart samhälle.

Samtidigt måste vi anpassa samhället till de redan pågående och accelererande klimatförändringarna. Det handlar inte minst om hur vi ska hantera vatten i jordbrukslandskapet framöver. Ett framgångsrikt arbete kring fördröjning av vatten har pågått i Halland sedan 2019 i form av LEVA, vilket bidragit till att många markägare på frivillig väg valt att bygga dammar och anlägga våtmarker.

Att fördröja vattnet i landskapet hjälper till både vid skyfall och torka, men även våtmarker och fosfordammar torkar ut om vädret ser ut som i juni. Därför behöver vi även undersöka behovet av bevattningsdammar framöver. Den frågan har tidigare varit aktuell i andra delar av Sverige, men nu är det dags att se över det även här i Halland.

Den temperaturhöjning som följer av klimatförändringarna gör också att nya grödor behöver testas och förädlas. Det är sannolikt att odlingssäsongerna kommer att förlängas undan för undan, vilket i sin tur gör att även de fasta datumgränser som idag finns för spridning av gödsel behöver ses över och anpassas till en allt mer föränderlig verklighet.

ANNONS

Ska Sverige och Halland kunna öka livsmedelsproduktionen framöver så måste klimatförändringarna bekämpas och klimatanpassningarna genomföras. Det kräver dock att man tar frågorna på allvar istället för att stoppa huvudet i myllan. Vare sig den är förtorkad eller vattensjuk.

ANNONS